Feel in the Blogg

 Tullstugan – den före detta!
Före detta kiosk också och före detta min egendom – numera Gustav Öbergs!
Se så fint den ligger där i morgonljuset – intill Glasblåsargården.
Igår var det brandinspektion! Den fina lilla stugan har två braskaminer och igår kom sotningsväsendet på besök för att kontrollera och godkänna.

Jag passade på att smyga med och ta lite foton! Och nu är det inte långt kvar innan hugade spekulanter kan få komma på visning – genom dörren här! Varmt och skönt med golvvärme också!

Vi börjar väl vid entrén som också är grovkök. Här kommer snart både tvättmaskin och torktumlare att installeras.

Gustav kollar vattnet!

Rakt fram från entrén ligger badrummet:
Lägg märke till den gamla dörren till vänster i bild. Den går in till köket och är bevarad från tiden som tullstuga!

Badrummet alltså! Sprillans ny gammaldags toalett är installerad! Toan!
Och spolar gör man genom att dra i snöret!

Duschen:

Genom den gamla dörren kommer man in i köket: Här kommer spisen att stå!

Köksbänken! Kyl, frys och diskmaskin – självklart!

Dolt sitter kylskåpet!

Dold är också diskmaskinen:
Se här:

Så fint alltihop – från kranar till diskho och skåp!

Golvvärme här i köket också förstås!

Från köket leder trappan upp till sovrummen på övervåningen. Gustav berättar att trappräcke och ledstång ska monteras och det blir även ett litet specialutrymme under trappan. 🙂
Allt är special, udda och annorlunda i detta lilla fina hus där det gamla är bevarat men fått modern och lite lyxig finish!

 Gustav har många järn i elden och berättar att flera projekt är på gång! Nyss har han köpt en gammal loge på Storgatan nere vid Arbogaån som han planerar ska bli parhus! Vad månde bliva av denne Gustav Öberg! Vilken entreprenör!! (Foto: Gustav Öberg)

Nästa gång jag bloggar om den före detta kiosken, före detta tullstugan, Östra Nygatan 4 i Arboga, så är nog huset på väg ut till försäljning! För nu har Gustav ändrat sig igen! Nu ska han sälja och inte hyra ut. Vi får väl se – den gode Gustav kanske ändrar sig igen…

Imorgon blir det faktiskt en blogg till! Så välkommen åter!

Tullstugan först!
Den f d lilla tullstugan är den som ligger intill mitt stora hus på bilden, längst bort till höger.

Det lilla fina huset som jag sålde förra året till Gustav och Angelica Öberg. 
Nu är det dags att se det senaste som hänt inuti stugan!

Vi kliver väl in!

Det är ju inte alls klart – men det växer fram så sakteliga. Eller inte alls sakta med den speed som Gustav Öberg har inbyggt inom sig! 🙂

Farstun eller förstugan – som var ett tillbyggt garage tidigare: Här ser ni porten inifrån och längs med väggen under fönstret kommer det att bli tvättmaskin och torktumlare och lite arbetsytor.

Längst bort i förstugan ligger badrummet:
Inte mycket att se än så länge för duschkabinen och det övriga är fast nere i Italien, sa Gustav. Men golvet är lagt och väggar liksom fönstret ut mot gården!

Gustav, ja – här har vi  honom! I det som nu är köket!

Eller det som ska bli köket! Felix ska installera spis, kyl och frys m.m. och det diskuterade Gustav med honom om: Det blir arbetsytor mot väggen till höger och fönstret vetter ut mot Östra Nygatan.
Åt andra hållet på nedre botten blir det allrum. Där kan man så småningom mysa framför kaminen när det är möblerat och klart.
Lite längre fram.  Fönster mot infarten till Glasblåsargården, huset som jag har kvar – och mot Östra Nygatan till höger.
Här var alltså kiosk på senare år och till höger var luckan. Allt förändrat – förbättrat!

En trappa upp då! Ja, då kommer vi till sovrummen. Här finns gott om plats för en bred dubbelsäng om man skulle vilja! Det nyupptagna takfönstret ger ytterligare ljusinsläpp. Den fina väggen med stockar kommer att få vara kvar – och inte vare sig målas över eller tapetseras. Det gillas!

Utsikt mot Stureparken.
Och så här ser den nytapetserade långsidan ut:

Ja, Gustav Öberg har all anledning att se nöjd ut! Hans tullstuga kommer att bli över förväntan!
Gustav är en fantastisk kille! Driftig och kreativ med massor av goda idéer som inte har ett dugg med luftslott att göra utan är fullt genomförbara. Och han genomför dom!!
Jag är SÅ glad att jag sålde den lilla tullstugan just till honom och hans fru!

Fortsättning följer! Snart är huset färdigt och det blir dags för presumtiva hyresgäster att komma och titta!

Sorgen då. Ja, livet går ju lite upp och ner.  Ibland händer förfärligt sorgliga saker och dessa dagar blir tunga.

Kåre var min första kärlek och den första kärleken glömmer man inte. Och kommer nog heller aldrig riktigt över. Den kärleken finns för alltid bevarad i hjärtat.
Kåre dog plötsligt för ett par månader sedan och jag var med på minnesstunden för honom i lördags. På väg dit fick jag vara med om något som jag tar som en hälsning. En koltrast flög fram från en port precis intill mig när jag passerade. Det gjorde stunden lite lättare.

För att närvara vid minnesstunden för Kåre var oerhört smärtsamt. Men trots sorg och tårar blev det en så fin stund – den allra sista med Kåre. Hans systerdöttrar hade organiserat det så fint och musiken som spelades under minnesstunden var Kåres favoriter – men också mina. Och många vänner närvarade. Det blev ett fint farväl mitt i sorgen.

Jag tände ett ljus för Kåre när jag kom hem…

Men på sorg följer glädje och den fick jag genom mina söner som kom samma dag. Mina pojkar stannade till söndagen och självklart blev de så ompysslade som bara en mor kan göra! Allt det bästa för sina barn.
Och våfflor därtill! 🙂

Mina barn blev till plåster på sorgens sår.

Dottern hade födelsedag igår!
  Henne träffar jag imorgon! Då ska jag bjuda henne på en vegansk restaurang i Stockholm. För Lovisa är vegan och jag gillar också allt grönt och vegetariskt utan att för den skull vara vegan.

Annat roligt har också hänt! Den som känner mig och kanske läst det här i bloggen så ÄLSKAR jag ånglok!
Och hur länge som helst har jag velat lära mig elda och köra ett ånglok! I oktober förra året kom jag i alla fall en liten bit närmare genom att få klättra upp i det lok som stod inne i Grosmont i North Yorkshire!
Killarna på loket var så tillmötesgående!
Men att få boka en plats för att ”go on the footplate” med North Yorkshire Moor Railway är inte lätt! Många vill och platserna är få. Helst ska man boka in sig ett år i förväg.
MEN – jag hittade en chans på närmare håll! Nora Bergslags Veteranjärnväg!

Klicka HÄR för att besöka deras hemsida! (Fotot/copyright: Edvin Lindström)

Jag har försökt där också i ett par år och nu hörde Mats som är eldsjäl vid denna järnväg av sig. Så i juni blir det av! Då får jag ”Stora Ånglokslektionen” under två dagar i Nora för att lära mig – och slutligen får jag köra ångloket! Overall är inhandlad och även passande kepa! Det ska bli helt fantastiskt underbart härligt!!

För jag är ju:

Annat som man kan bli glad över är att man i Arboga har en del som kanske inte andra städer har! Hjälp för personer som är helt rudis vad gäller tekniska saker som till exempel smart-TV… Ett telefonsamtal bort bara och så dyker han upp – TV-doktorn Richard Fallqvist – hembesök från Gunnar Karlssons Radio & TV!
Förutom att han snabbt och lätt fixar din TV så får man sig en trevlig pratstund! Gillar katter gör han också så mina tre välkomnar honom så gärna.
Guld värt att ha en TV-handlare som gör hembesök! Som hjälper dig när du står helt handfallen vad gäller såväl TV som datorer, skrivare och mobiltelefoner!

Klicka HÄR så kommer du till Gunnars Karlssons Radio & TV!

Annat lite unikt för Arboga. Vi har en skomakare! Och inte vilken skomakare som helst!  Marina måste vara Sveriges snyggaste skomakare! Trevlig är hon dessutom och man får alltid en kul pratstund när man besöker hennes Sko-Fix!
Tro det eller ej men Marina har fixat skor och nycklar m m här i Arboga sedan 1984!!

Visst känns det skönt att kunna glädjas lite även i mörka stunder Gläds gör jag också över att få skriva som krönikör i Magazin24.
Ännu roligare är det när människor hör av sig – på stan med en kram eller via telefon och meddelanden – för att tala om att de gillar det jag skriver. Det gör mig ödmjukt tacksam och så varm i hjärtat.

 Min senaste krönika som kom förra veckan har rubriken ”Är inte du lite för gammal för det där?” och handlar om den förkastliga åldersfixeringen. Läs den gärna HÄR om du vill!

Ha det bra! Var rädda om er! Lev livet – tänk på att det är kort OCH kan vara oväntat kort… KRAM på er!

Vi ses igen…

Det var en gång en kille som hette Kåre…

Den killen blev min första riktiga kärlek.

Kåres mamma var jätteglad när vi blev tillsammans och pratade till och med om förlovning. Gissa om jag blev ännu mer blyg och osäker!
Vi gick hem till hans föräldrar som bodde på Kungsgården nere vid ån i Arboga. – Spring och köp bakelser, sa Kåres mamma. Kåre kom tillbaka tomhänt eftersom Centrum hade stängt. Det blev smörgåsrån med ost istället och jag tror det var första gången jag åt det.

 Vi bytte ringar, Kåre och jag. Inte riktiga ringar utan sådana där enkla i silver som man skulle ge varandra när man ”blev ihop”. Jag minns att Kåre hade så grova fingrar att han fick ha min ring på lillfingret.

Och det krusiga håret gick igen i den låt som för evigt är förknippat med den sommaren för länge sen och med Kåre – Mungo Jerry! För krushårig var också han – Mungo Jerry. Och det här är låten med just Mungo Jerry som alltid får mig att tänka på Kåre:

Kåre hade körkort och bil. En sån här modell, tror jag:  Eller var det kanske en sån här… Den var i alla fall brun och en gång när Kåre skjutsade hem mig till Borgaregatan så kokade bilen och när Kåre skruvade upp locket till kylaren så sprutade vattnet rakt upp!

Det blev aldrig Kåre och jag – på riktigt – och idag tar jag farväl av min första riktiga kärlek. Kåre är död och på hans begravning får jag ge honom en sista ros.

                          

Summertime, and the livin’ is easy
Fish are jumpin’ and the cotton is high
Oh, your daddy’s rich and your ma is good-lookin’
So hush, little baby, don’t you cry
One of these mornings you’re gonna rise up singing
And you’ll spread your wings and you’ll take to the sky
But till that morning, there ain’t nothin’ can harm you
With daddy and mammy standin’ by

                                             …”So hush, little baby, don’t you cry…”

Hallå där! Idag blir det blandad kompott! Roliga saker och saker mindre kul…

Vi börjar med det dåliga! Det där förvånande! Det där som får en att fundera på vart vi är på väg…

Det som fick mig att slutligen känna ett uppdämt behov av att ösa ur mig var det här: Upprepande reklam mitt i TV-program där Bianca Ingrosso vrålar av skräck om att ”det är en orm i hans arsle” och ring 112…Alltså ”det är en orm i hans arsle” skulle kunna uttryckas så här istället: ”Hunden har en mask i sin stjärt”.
Det är sånt här som unga (och äldre) matas med. 24-åriga tjejer med ett sätt att uttrycka sig som ger minsta språkpolis knottror! För att inte tala om budskapet!! Har man en hund borde man veta att det inte är ormar i baken på dom – utan mask som kräver avmaskning. Och det är inget man ringer 112 för…

Alltså – vad är det att titta på??? ”Wahlgrens värld”! Vad har dessa människor gjort som gör att vi skulle vilja veta allt om deras liv och leverne?? Vad tillför dom i kunskap och utveckling??

Bianca Ingrosso står som ”TV-personlighet” i Wikipedia!! Hennes mor är väl mest känd för att gallskrika något som marknadsfördes som ”fyrstrukna ciss” i låten ”Picadilly Cirkus” för hundra år sen… / Vilka bedrifter…

Och det finns fler”lärorika” och stimulerande program… Alltså ”Parneviks” – VAD ÄR DET???
Feta fru Parnevik skumpar storskrattande runt i sitt lyxhem och för det fick hon priset ”Årets TV-personlighet” i Kristallen 2015…
 Nej, jag har inget emot tjocka människor men det är lite patetiskt att bli uppmärksammad på detta vis. I Wikipedia står Mia Parnevik med titeln ”Jesper Parneviks fru”(!) och vad har hon gjort utöver att vara en lojal hustru och föda fyra barn? Inget fel med det heller men det är inte alla som får pris för den bedriften – och egen TV-show!
 Och dottern Peg är ju firad sångerska gubevars! Jo jo, tänk vad lite golfmiljoner kan göra!!

En sak till – gissa vilka som kammade hem flera priser i Kristallen 2018… Nej, gissa inte förresten…

Vilka fantastiska förebilder för oss i Sverige!! Förlåt men jag blir bara så här:

Sen är det ju självklart valfritt vad man sitter och glor på i TV och vilka idoler man skaffar sig. Sen kan jag bara hoppas att det finns folk som har andra intressen och som för över dessa till sina telningar.

Lite annat dåligt också är POSTEN i Sverige!  Det här brevet kom till min dotter i Stockholm: I mitt namn – till hennes adress! Jag har aldrig bott i Johanneshov!

Det fanns också en markering om att brevet var ”eftersänt” och att eftersändningen upphört för drygt 1,5 år sen… Det delades snällt ut ändå…  Fast JAG aldrig begärt någon eftersändning till en adress i Johanneshov jag aldrig bott på!
Tidningen var från Svenska Naturskyddsföreningen och skulle ha kommit till mig i Arboga i höstas.

Och NU har den genom dotterns försorg nått mig på min riktiga adress som jag bott på i hur många år som helst! Lovisa har noterat ”ÄNTLIGEN” på baksidan av kuvertet! 

(Mycket bra inlägg som cirkulerat på Facebook!!)

När jag ändå är i gnällartagen så kan jag tipsa om min krönika i Magazin24 i onsdags!  ”Mmm… Mat, Män, Matematik!” har den som rubrik! Gnället i den handlar om spelreklam!! Något jag tagit upp tidigare här i bloggen!
SÅ TRÖTT PÅ DENNA AGGRESSIVA MANIPULATION FÖR ATT FÅ STACKARS MÄNNISKOR ATT SPELA BORT ALLA SINA PENGAR!! Allra värst är väl att svenska staten(!) finansierar en del av detta genom Svenska Spel! 

LÄS min krönika HÄR på Magazin24! Ni får bläddra er fram i e-tidningen själva för krönikan ligger tydligen inte ute på sidan än….

Jag ligger rätt i tiden om spel i min krönika – det är fler som inte står ut! (Lotta Gröning)

I min krönika skriver jag också om mat, grön mat. Hur mycket billigare det är med grönt i grytan än kött! Och mer miljövänligt – för att inte tala om djurvänligt!
Hur gott som helst!   Ja, vinet också! Ekologiskt förstås! 🙂

Lite reklam gjorde jag också för Travarbo Gårdsbutik intill Medåker i Arboga – där jag köper viltkött om jag skulle bli sugen. Klicka HÄR för att komma till deras hemsida!

 Snögubben som hälsade så glatt i början har nu sett sina bästa dagar. För nu har 10 minus bytts ut mot plusgrader, regn och takdropp. Då går det som det går för snögubben…

 Gick som det gick gjorde det för julgranen också! Efter att troget ha tjänat hushållet i nästan exakt 2 månader och ploppat ut gröna skott fick resan ta slut igår.
Den duktiga granen som Thomas Bolander åter igen försett oss med fick sälla sig till de andra, mer levande, träden ute.

För nu vill jag ha vår! Och så här ser syrenträdet ut just nu! Härligt!! Småfåglarna kvittrar lika glatt som jag över de härliga föraningarna om vår!

Lite tullstuga också var utlovat! I torsdags tog jag bilderna efter hemkomst från Västerås. I skymningen på hemväg såg jag ju att DET LYSTE!! Inte bara inomhus utan också utanför!!

Visst har det blivit fint! Den fina lilla tullstugan som förstördes till kiosk på 1950-talet men som nu får sin upprättelse!

Om duktiga Gustav Öberg som köpte tullstugan av mig kan ni läsa i reklamfoldern som kom med Magazin24 i onsdags! Det var Roland Sjölin på Svensk Fastighetsförmedling i Arboga som förmedlade kontakten mellan mig och Gustav Öberg!

Nu har jag kräkts klart! För den här gången… Men det var ju inte bara trista, obehagliga saker i bloggen idag eller hur!! Ses igen!!

Här kommer årets sista blogg 2018!
Granen kom här om dagen och har pyntats! Tack Thomas och Leif! Bildbevis mot slutet!

Lite annat pynt i hemmet kommer här!
Som kattälskare är denna girlang ett måste!
Inköpt sen ett par år i en liten butik i Gamla Stan i Stockholm.

I samma lilla affär har jag hittat de här: Sådana fanns mycket förr. Är det någon som minns vad de kallades? ”Tomtar på rad” hittar jag bara när jag söker på nätet.
Men det behöver ju inte alltid vara bara tomtar:

 
JULKORTEN!!

Sen har vi julkorten, ja! Som ska köpas och skickas!

Utomlands – likväl som runt här i Sverige! Har man tur får man några julkort själv i brevlådan! Som det här! Från vän i England! Fint frimärke! 

”Stay well this Winter!”

  Julklapparna ska köpas också
– och slås in!

Det blir en hel del…
och alla ska ju ha sitt!

Kanske får man någon present själv också…

”Sugar Daddy på köpet”! Jo jo, det vore nåt det!!

För allas ögon ska ju tindra på julafton… Om det kan ni läsa i min krönika som kommer i  Magazin24 onsdagen den 19 december. Den har rubriken ”En julsaga eller två…”

Sen har vi ju det här: Bara några få steg kvar till nytt år, ett gott nytt år då förhoppningsvis.

Med tanke på nytt år och godhet så vill jag puffa för den här tidningen! ”Våra Rovdjur” och ännu mer för organisationen – Svenska Rovdjursföreningen!!

Det här finns att läsa i senaste numret av medlemstidningen: ”Nej – Sveriges vargstam har inte gynnsam bevarandestatus!”

”De små rovdjuren utsatta för massjakt”.

Och vad är det här!!
Vad är det för sorts människor som finner nöje i att döda rävar och sen hänga upp dem så här!?
HUR kan man göra sådant??

Fullständigt avskyvärt! Djur är djur men människor är bara odjur!!

Så djuren behöver dig! Gör något gott!
Gå med i Svenska Rovdjursföreningen! Klicka HÄR!

Beställ rovdjurskalendern för att stödja! Det har jag redan gjort!

Nytt år var det, ja. Som en skimrande vacker kula hägrar den där borta i januari! Snart här alltså! Men först ska jag ta det av den där burken som står i skåpet intill Big Ben! Vid årets slut ska jag gå igenom och minnas allt härligt som hände 2018! Det blir nog en hel del – bäst att ”keep calm”…

Ja, tänk vad det kan hända mycket på ett år. Och tänk då på hundra år och mer!!

Som den här bilden – mer än hundra år tillbaka i tiden. 

Och idag: Det våras för den lilla tullstugan intill Glasblåsargården! Se bara! Där kan man tala om hundratals år! Tullstugan byggdes i slutet av 1600-talet, förstördes när huset gjordes om till kiosk i mitten av 1900-talet men 2019 kommer det fina lilla huset att få sin revansch! FÖLJ MIG här på bloggen så ska ni få se!

En sak till – det här: Fundera på året som gick och tänk sen på vad du önskar av år 2019. Ge dig själv några löften inför det nya året! Det nya året är som ett rent vitt blad där du själv kan styra och skriva in vad som ska hända!
Och om du bara tänker önska en enda sak – tänk då på det här:

För till sist – det enda vi ångrar är chanserna vi inte tog, förhållandena vi var rädda för att ha och beslut vi väntade för länge på att ta.

Jag har tagit det till mig sedan länge och skrev det här nyss på Facebook:

”Så kloka ord. För vi kommer alltid att ångra det där vi aldrig sa och det där vi aldrig gjorde – fast vi så gärna ville! Våga leva fullt ut!

Och jag försöker så mycket jag bara kan!”

EN RIKTIGT GOD JUL NU TILL ER ALLA!!

Och när ni väl tar språnget över till 2019 – lova er själva att det ska bli det bästa året någonsin! FÖR DET ÄR NI VÄRDA!!

ETT RIKTIGT GOTT NYTT ÅR!!