Feel in the Blogg

Ibland kommer man av sig. Allt man hade tänkt skriva om känns plötsligt helt oviktigt, i det närmaste löjligt i sammanhanget. Jag tänker förstås på min första blogg idag, 18 maj 2011.
Det var en blogg som bara måste skrivas! Som gick före allting annat!

För mig är det ofattbart hur man kan behandla liv så. Hur man kan låta girighet, makt och respektlöshet få fullt spelrum. Men det värsta av allt – hur vi andra, som ändå känner, förstår och blir upprörda – ändå låter det ske. Vi är medansvariga! Så länge vi inte reagerar är vi lika mycket djurplågare som de som så grymt behandlar djur vid slakt.

Jag känner oerhörd vördnad inför liv – och jag hoppas att fler känner likadant. Oavsett om det är en människa, en varg, en ko eller en liten katt.

Nu kommer det jag hade tankar på att skriva om imorse innan jag läste Svenska Dagbladet.

Tid – jag hade tänkt skriva om tid!

Jag har en märkligt förhållande till tid. Mina klockor ser inte alls ut som på bilden här ovan – dvs är synkroniserade. Nej, jag har ett antal glädjeklockor, som jag kallar det. Klockan min arm visar 5 minuter före, detsamma gäller köksklockan men väckarklockan går en hel kvart före!
Jag lurar mig själv alltså… Jag tror att jag vinner tid och blir glad när jag upptäcker att jag faktiskt inte är för sent ute när jag ska någonstans. Så dumt!
Och ändå vaknar jag för tidigt varje morgon när jag ställt väckarklockan på ringning. Sover oroligt när morgontimmarna närmar sig och vaknar flera gånger innan klockan 6, som jag ställt klockan på. Så när jag sovit så där oroligt ett par timmar går jag upp minst en timma innan väckarklockan skulle ha ringt..

Det är sviter från tiden innan kollapsen – innan utbrändheten slog till med full kraft och alla klockor stannade…
Den där fruktansvärda tiden då 24 timmar inte var nog. Då jag vaknade mitt i natten, grubblade och kom på lösningar på arbetsproblem som jag sen gick upp för att jobba med. Den där fasansfulla tiden som bara kunde sluta på ett sätt… Med förföljelse och trakasserier från Försäkringskassan…

Imorse bestämde jag mig! Nu ska alla klockor gå rätt! Nu ska jag börja leva i realtid! Nu är nu och inte senare! Jag ska börja leva rätt.

Levde rätt gjorde inte tjuven som tog nattvardssilvret! Han eller hon passade på när Köpings församling skulle åka på pilgrimsutflykt. Fast man undrar ju lite vad det var för sorts utflykt när prällen plötsligt glömde allt, till och med nattvardskitet. Kyrkoherden säger till sitt försvar, enligt notisen i Arboga Tidning: ”Det var vårkänslor i luften…” Inga fler kommentarer…

I tidningen idag noterar bloggaren denna speciella blomma som en läsare fotograferat och förärat redaktionen med! Maskrosen symboliserar kanske Miljöpartiet i Arboga som muterar med M, Fp och Kd! 😀

På tal om blommor och blad

– igår såg det ut som snö på min gräsmatta!

Det var dock inget försenat snöfall utan blomblad!

Imorse såg det ut så här genom mitt sovrumsfönster.

Visst lever vi en ljuvlig tid!
Maj månad, med solsken och uppfriskande regn emellanåt. Lev! Och låt leva…

En som inte låter sina offer leva är Jo Nesbö – och jag gillar inte riktigt hans deckare. Den här bocken vann jag genom Bokus och har därför läst den. Men det var knappt jag klarade det.
Jo Nesbös stil att låta mördaren döda sina offer med tortyrliknande metoder är ingenting för mig. Jag börjar då bara fundera på hur författaren mår egentligen? Varför han skriver sådana saker?

Sen ogillar jag Nesbös hjälte – Harry Hole. Jag har svårt för avdankade kriminalare som går på droger men ändå lyckas nysta upp de mest horribla mordhistorier och dessutom, till råga på allt, får de vackraste men också smartaste kvinnorna att falla som furor för sig. Kanske är det Nesbös egen fiktiva drömvärld som får utlopp i böckerna.
Hole är som Helgonet – fast fulare och mer otillständig. Han kämpar sig igenom de mest otroligt farliga situationer, överlever knappt, reser sig, skakar på sig och ger sig genast iväg på nästa uppdrag. Hur trovärdigt är sådant?

Fast varför ska deckare vara trovärdiga egentligen? Det är ju verklighetsflykt och jag måste faktiskt erkänna att ”Pansarhjärta” är väldigt spännande och jag gillar Nesbös upplägg där man tror att nu är mordgåtan löst – för att i nästa stund kastas in i en ny förveckling, ett nytt upplägg.

Något mer att skriva om idag då? Jo, känner du ett stort behov av att gifta dig och samtidigt vill göra det lite mer uppseendeväckande och publikt – kom till Arboga! Medeltidsdagarna i Arboga som återkommer varje år i augusti – har som höjdpunkt det medeltida bröllopet. Så är det förstås tänkt att bli även i år – men inget blivande brudpar har hört av sig till Föreningen Arboga Medeltid!

Så slå till! Gänga dig med tjejen du bott ihop med så länge! Tjejer – fria till mannen i ditt liv! Bli 2011 års medeltida brudpar i Arboga och få ett fantastiskt minne för livet – ett bröllop utöver det vanliga!

Klicka HÄR för att komma till Medeltidsföreningen! Vill du anmäla dig och din blivande direkt – här är e-postadressen: info@arbogamedeltid.se

Vi ses igen!

Norges nationaldag idag – 17:e maj!
Men rubriken idag har ingenting med Norge att göra, det gör jag klart direkt! Bloggaren har börjat bli lite småfrälst på Norge och drömmer om att bege sig iväg på Hurtigruten. Denna Norgelängtan skyller jag en del på ”Himmelblå” – en norsk TV-serie som går nu och som visar fantastisk natur på ön Ylvingen i Norge!
Så grattis idag alla norrmän!!

Men djävulen då!? Jo, nu kommer han!

I dagens Arboga Tidning kan man läsa om honom och hans påfund! Jag talar förstås om speldjävulen! Arboga har spelautomater och det bråkas det om nu!

Som vanligt lever vi i dubbelmoralens förlovade land! Det är nämligen helt OK att spela bort hus och hem bara man gör det på statliga spelautomater!

Bråket står mellan ett engelskägt spelbolag som hävdar att de har rätt att pungslå folk i lilla Arboga i Sverige eftersom automaterna står ”utomlands” – räknat från England alltså…
Lotteriinspektionen däremot hävdar att ska man bli spelberoende så ska det ske statligt!

Svenska Spel AB är det som gäller och för att fortsätta dubbelmoralen så var socialdemokraten Margareta Winberg Svenska Spels VD ett antal år, fram till nyligen. Dock släpper inte sossarna greppet utan en annan känd figur sitter som ledamot i skinnarbolaget – nämligen Göran Perssons hustru Anitra Steen.

Visst är det härligt i Sverige! Lägg sen till att förutom bråket spelbolag – lotteriinspektion emellan så har en spelbutiksägare i Arboga hotats till livet. Kanske någon utblottad spelare som ilsknat till – vad vet jag? Står också i blaskan idag.

Ta bort alla dessa spelautomater! Det är hemskt att som granne till ett av ställena se slavarna under lasten köa för att få ge sig i kast med speldjävulen. Det dom inte fattar är – dom har inte en chans! Djävulen tar allt! Till och med din själ…

Härligt var det definitivt inte att hitta detta otyg på golvet imorse… Sattyg kanske någon föredrar att kalla den. Burr! Bloggaren ryser! Som ett mindre reaplan låg den där – nattfjärilen! Inte var den död heller! Trots viss märklig skräck för dessa flygfän tog jag den i en handduk och förpassade den utomhus. Man är väl djurvän!

Lika bra gick det inte för den här lille stackaren… På fönsterblecket i Lilla Huset låg en stendöd humla.
Bättre gick det för hans kompis som jag hittade sakta krypande på en hylla i huset.
Visst är det en underbar känsla att ge frihet! Att försiktigt ta med det lilla krypet ut och sen se hur den flyger iväg – fri!

Vem var det då som tog in den fladdermusstora nattfjärilen!? Inte kan det väl vara lilla snälla Wilma… …som så beskedligt sitter i fönstret och tittar ut?

Inte heller Curry som slumrar så sött!?

Och inte kan väl den här oskyldiga kissen ta in stora flygfän? Jo då, Felix kan!! Han har genomfört bedriften att genom den trånga kattluckan ta in en stor skata! Mellanbarnet lirkade loss skatan, tog med den ut igen och den flög iväg oskadd!
Huruvida Felix tagit in nattfjärilen vet jag inte. Ingen av katterna skvallrar…

Om det är någon form av sattyg på gång via grannen, vet jag inte, men så här ser det ut på vår gård idag: Vad ska man med så många hockeyklubbor till?? Om grannen har några talanger å skridskobanan så har han dolt dom väldigt väl, kan jag säga.

Joakim Sparv, journalist på Arboga Tidning har tagit en fin bild av Arboga. Den finns i tidningen idag och visar staden från en lite annorlunda vinkel. Jag förmodar att sparven flugit upp på något av balkongerna på Lundborgsespladen för att fotografera.  Kul bild i alla fall!

Avslutar dagens blogg med en bild från mitt eget favvoplace! Visst är det vackert – kvällssol över äppelträdet.

Visst har vi väl alla någon gång funderat på vad som händer sen? Efter detta liv. Finns det någon fortsättning eller är det helt slut?

Det kanske inte är rosenrött med stegar upp mot pärleporten men vad händer egentligen när vi dragit vår sista suck? En som har kommit på nya forskningsrön är Lakhmir Chawla, IVA-läkare och professor från USA. (Foto: Svd)

Svenska Dagbladet skriver, citat: ”Förra veckan på Stockholms universitet: 300 konferensdeltagare från 65 länder. 300 föredrag inom nio forskningsområden. Allt med ett enda fokus: medvetandet.”

Och vidare om just vad Dr Lakhmir Chawla kommit fram till: ”Det händer något fastän hjärtat stannat”

Citat ur artikeln: ”Lakhmir Chawla, IVA-läkare, professor i njurmedicin, George Washington University Medical Center, USA. Studerar med­vetandenivån i dödsögonblicket hos patienter kopplade till särskilda EEG-apparater som kontrollerar effekten av narkos:

– Vi har mätt aktiviteten i hjärnbarken hos 100 intensivvårdspatienter, utan neurologiska skador, där massiva, systemiska sjukdomar gjort att vi behövt avbryta behandlingen.

– När blodtrycket föll och hjärtat hade slutat slå, sjönk också hjärnaktiviteten enligt EEG-kurvorna till noll. Men hos 80-85 procent av patienterna följde en plötslig, övergående aktivitetstopp. Och det var inga svaga signaler, utan handlar om frekvensnivåer som när du och jag står och pratar.”

”Kanske beror nära-döden-upplevelser på att patienter som kommer tillbaka minns den här synaps- aktiviteten”, säger Lakhmir Chawla.

Spännande eller hur! Klicka HÄR för att komma till den intressanta artikeln i SvD!

Så tänk om det finns ett ljus i tunneln som inte bara är ett tåg!!

Och tänk om det också finns en Gud, en domare som ställer oss inför rätta en gång!! Hur fixar du det? Klarar jag själv av att stå för vad jag gjort i mitt jordeliv? Och hur går det för Tekniska i Arboga??

Därmed är vi raskt över på Ankdammsnytt!

Tekniska förvaltningen och dess nämnd i Arboga ligger pyrt till – och har så gjort länge. Men nu är dom verkligen ute på fisens mosse. Nämn Gäddgården 1 så ser hela Arboga rött – och det är rött som styrt och ställt sen urminnes tider i kommunen. Fler röda siffror lär det bli när slutnotan kommer för rusten av hamnkajen nedanför Herrgårdsbron. Lägg sen till badet nu också! Utomhusbassängerna på Ekbacksbadet i Arboga är i så dåligt skick att badet måste hålla stäng i sommar! Renovering av bassängerna beräknas till omkring 3 miljoner. Kan slutsumman bli det dubbla på sikt, undrar den orolige med tanke på Tekniskas tidigare försyndelser…

Bassängerna är över 40 år gamla och man kan ju stillsamt undra om ”dom som bestämmer” levt med skygglappar under de senaste åren? Inte velat höra, se eller prata? För bassängernas urdåliga skick verkar komma som en total överraskning och värst drabbas Kultur och Fritid i Arboga. Det känns verkligt trist eftersom Ekbacksbadet var drabbat även förra sommaren då läckande tak innebar att badhuset fick hålla stängt 3 månader. Vojne, vojne, hur ska det gå för lilla Arboga??

Tekniska må vara dåliga och sega på många saker men se hemmagjorda trafikskyltar – det är dom bra på!! Bloggaren tog en sväng till Kungsör imorse och fick syn på den här skylten utefter Stureleden i Arboga!

Jag blev jätteglad! Här om kvällen såg jag nämligen en igelkott – en levande!! Och denna fina kotte sprang från Sturegatan, över Östra Nygatan och in på granngården. Den tuffade och fräste när jag försökte ta en bild av den och jag envisades inte. Så resultatet blev därefter: Men visst ser ni taggbollen!?

Men hur var det nu då med Tekniska och skylten!? Jo, när jag fick se den fina skylten parkerade jag bilen och gick ur för att fotografera.
Infarande på Sturegatan kom en vit bil med en viftande chaufför vid ratten. Jag undrade om Tekniska nu också blivit trafikpoliser och möjligen skulle påpeka att jag parkerat fel men så var icke fallet.

Den viftande chauffören visades sig nämligen vara en nitisk tjänsteman från Tekniska kontoret i Arboga. Min först så glada min förbyttes snabbt mot förvåning och sen mer åt det missnöjda hållet när jag fick veta vad det plikttrogna  nitet  handlade om…

– Är det du som gjort skylten? ropade den nitiske. – Nej, men jag önskar att jag kunnat säga att det var jag, svarade jag.  – Den måste bort, ropade den nitiske! – Va!? sa jag.
– Den får inte sitta där! Man får inte göra skyltar hur som helst och sätta upp!”
Jag protesterade och berättade om ”kotten” jag sätt här om kvällen. Försökte förklara min syn på saken å igelkottens vägnar.
Sådant funkar inte på en nitisk handläggare från Tekniska under tjänsteutövning kan jag säga…

Självklart förstår jag att folk inte kan tillverka egna förbudsskyltar och sätta upp. Men att ha en liten skylt med varning för igelkott – vad gör väl det?? 
Förutom att jag verkligen tycker att det borde finnas riktiga sådana skyltar när kottarna börjar röra på sig efter vinterdvalan på de få ställen dom ännu finns kvar – så har förmodligen just den här varningsskylten en god inverkan på annat sätt.

Utefter Stureleden i Arboga råder hastighetsbegränsningen 50 km/timma men det är sällan någon som håller den – utom bloggaren förstås… Om nu en ny spännande skylt tillfälligt kom upp kanske bilisterna saktade ner bara för att se vad det var för skylt! Sen skulle de som värnar om naturen i allmänhet och kottar i synnerhet tänka till och anpassa hastigheten efter igelkottsspring.

Men men, Tekniska måste väl visa att dom är bra på någonting… 🙁
Här försvinner den nitiske tjänstemannen iväg – förmodligen för att hämta avbitartång och ta ner skylten. Ta ner skylten, ja… Nej, jag fortsätter inte i de tankebanorna…

I Borgå i Finland har man annan syn på igelkottar! Se här! Där värnar man om kottarna och har satt upp två trafikmärken i ett området där det finns särskilt många av djuren! Klicka HÄR för att komma till Borgåbladet och läsa mera!

En sak säger jag bara: Ligger det en död igelkott på Stureleden imorgon då blir jag ARG!

Arg är också denna insändarskribent! Vilken Ankdammsnyhet! Man undrar ju om folk inte kan prata med varandra istället för att gå via Bärgslagsbladet? Vill man inte hacka på sin granne direkt kan man ju smyga via hyresvärden.

För några av de boende i Arboga kom våren och sommaren så plötsligt att man inte hann ta in pulkorna! Eller man har kanske planer på att plantera blommor i dom?

Ja, det var väl verkliga Ankdammsnyheter det! En liten glimt från Kungsör också! Förunderligt vackert i grannkommunen eller hur! Hyfsat centralt också ligger Kungsörstorp Hotell & Konferens där dottern arbetar just nu. Klicka HÄR för att läsa mer om stället! Boka i tid för dom har massor av gäster. Jag förstår varför.

Visst är det väl ljuvligt ute nu. Våren och försommaren – den bästa tiden!

Lupinblad efter regn – något jag tyckte vad vackert när jag var liten och än idag. Och tänk så vacker en maskros faktiskt är! Miljöpartiets och därmed också min blomma!

Lite annat från naturen fast inne i stan… Kunde inte låta bli! Visst är dom gulliga – änderna som kollar vad som hänt egentligen! Bilden är från sprängattentat i Malmö i veckan.

Avslutar bloggen med en teckning jag sparat sedan 2007. Lika aktuell idag! Ha en fin torsdag!

Vad är en råsop? Bloggaren som är ordsnok och väldigt intresserad av varifrån ord och uttryck kommer – har inte hittat någon förklaring. Än…
Att råsop vardagligt har att göra med någon som vill sopa till någon annan, det vet jag. Sopa till – som att slå någon på käften. Sopar till gör också insändarskribenterna i lokalbladet vad gäller just sopor.

Debatten pågår om huruvida Arboga stad ska ha gator kantade med soptunnor eller inte? Vilket ansvar Vafab har och var kommunens åtagande kommer in?

Sopbil i Stockholm anno 1939!

Man kan tycka att det borde vara rätt självklart att det är Vafab som ska anpassa sin verksamhet efter uppdragen – men om det verkar det finnas olika åsikter.
Har man fått jobbet att hämta sopor i en kommun så får man anpassa sig efter hur gaturummen ser ut. D v s en kommun med gamla anor och trånga gränder ska inte behöva riva ner och bygga om – utan företaget som hämtar avfallet får anpassa sina bilar efter förhållandena!

Arboga är naturligtvis inte unikt i sammanhanget. Här en sopbil i Visby, en stad med liknande ”svårigheter” som Arboga. Mindre sopbilar är helt enkelt lösningen i Visby! Så varför inte också i Arboga – Vafab?

Läs om Visby och avfallshanteringen genom att klicka HÄR!

En del fastighetsskötare driver skötseln in absurdum, enligt mitt tycke. Som här i en central del av Arboga: I någon sorts välvillig gest för att ligga bra till hos sopåkarna ställer fastighetsskötaren här verkligen ut soptunnorna i gaturummet – faktiskt ute på gatan! Det gäller att se upp när man kommer körande och ska svänga runt hörnet!

Se upp med både det ena och den andra borde nog Vafab göra! Enligt uppgift är det förbjudet att backa med sopbilar i bostadsområden pga olycksrisken. På min gård backar sopbilen in varje måndag!
Men men, för sopåkarna verkar inga regler gälla – bara den att göra jobbet fortast möjligt, på kortast tid för att snabbt få ledigt!
Bilden här är faktiskt taget från ett reportage från 2007 om backande sopbilar i Arboga! Vafab hotas med böter  på 100 000 kr om de fortsätter att backa med bilarna…  Klicka HÄR för att komma till reportaget från Tvärsnytt/svt.

Sopor kan bli till pengar också – även för den enskilde. Bloggaren pantade burkar och flaskor här om veckan och fick 189 kr för besväret!

Här är lite av helgens skörd! Det handlar inte om eget festande utan någon annans. Burkarna hittades inkastade på vår gård… Men dom blir till pengar dom också – för mig!! 😀

Slutsopat för idag! Kan meddela den orolige att nedanstående bild handlar inte om bloggarens eget fordon. Och självfallet skulle jag aldrig slänga sopor och avfall på ett miljöovänligt sätt!

Ha en fin onsdag!

Igår kom norsylingarna! Precis som det ska vara här i Arboga när det är vår! 🙂

Morgon inleddes med lite snöblandat regn – precis som sig bör om våren. Småfåglarna i äppelträdet såg lite vilsna ut och när en liten blåmes försökte picka fram några kvarlämnade frön ur fröautomaten gick jag resolut ut och fyllde på lite mer – maj månad till trots.

Arboga Tidning har detta på sin förstasida idag: Guldgossen från Kvicksund ihop med vårt kommunalråd!

Som Beatles på Abbey Road vandrar de två in i kommunhuset. Fast Beatlarna gick åt höger och för Olle är det förstås vänsterriktning som gäller. Vad Direktör Parksjö har för politisk tillhörighet har jag ingen aning om men jag misstänker att den går mer åt blått med den lönen.

Det jag fastnade för direkt var kroppsspråket! Dirren Parksjö släntrar efter Olle med handen i byxfickan. Vad säger det? Lite nonchalans? Han har varit på bättre platser, haft bättre jobb med bättre lön?
Eller kan det vara osäkerhet som handen i byxfickan signalerar? Vad ska hända nu? Kommer jag att bli kvar här? Står jag ut i Ankdammen eller ska jag söka mig vidare – igen?

Eller så var det kanske bara så att han frös om händerna denna småruggiga majdag!

Kroppsspråk är intressant och det finns mängder av kurser och litteratur i ämnet. Dessutom betyder kroppsspråk olika beroende på var i världen du befinner dig! Kan vara nog så bra att veta när en positiv gest i vårt land kan vara något obscent i ett annat!

För övrigt så tycker jag Arboga Tidning/Bärgslagsbladets reklamgubbe är fantastiskt fin! Den som sitter högst upp till vänster idag i min blogg. Är den gjord på riktigt, av trä månne? Och vem har i så fall snidat den? Det skulle jag vilja att tidningen svarade på!

Kroppsspråk, ja. ALLA – världen över kan förmodligen se denna bild idag! Usama bin Laden dödas i realtid. Vita huset följer varje steg i dramat. I realtid!

Titta på bilden! Först och främst – män! Män förutom utrikesminister Clinton och en kvinna längst bak som försöker titta fram bakom hopen av män.
Sen kroppsspråket! Befälhavarens beslutsamhet! De övriga ”pojkarna” – en del med trotsig uppsyn, andra med nästan lite lätt gapande munnar. En del bistra, målmedvetna – som president Obama själv. Några har armarna i kors framför sig – försvarsställning. Endast Hillary visar ett mer känslosamt uttryck – handen för munnen.

Medias makt är stor! Teknikens större! Nyheter får vi direkt nästan innan de händer – och, som sagt, dödande i realtid.

Media kan också vara småttigt – som detta Ankdammsnytt!

Arboga Tidning visar bild på en trafikolycka mellan Engelbrektsgatan och Stureleden i Arboga igår. Ingen dödsolycka, ingen skadad – mer än plåten på bilarna. Lite gulligt faktiskt med sådan nyhetsbevakning. Jag tror att ”over there” skulle dom knappt tro sina ögon över sådan nyhetspublicering.

Annat som förmodligen skulle få fler än jänkare att spärra upp ögonen är Gnu-Gun!! Bloggaren föreställde sig en manhaftig kvinna med en Smith & Wesson i näven!  Dottern föreslog att hon specialiserat sig på gnujakt!

Men Gnu-Gun visade sig vara en man! En man som gillar Western och ”guns”! Fast borde han då inte ha kallats ”Gun-Gnu” undrar ordsnoken??

Varför karln heter Gnu förtäljer inte historien. Bbl/AT:s reporter vill bara göra klart att han själv inte har ett dugg med Gun eller Gnu att göra – trots samma efternamn, Eneroth! Det kändes viktigare än förklaringen av förnamnet GNU…

Tja, livet går vidare – oavsett vad gnuer, Gun eller Eneroth tycker. Livet för Gråsparven var ljuvligt i påskas, kan man läsa.  Sparven reste till Bryssel för att få uppleva sommar och ojar sig sen över kylan i gamla Arboga när han kommer hem.

Men kära Gråsparv! Det var precis lika somrigt i hemstaden i påskas! Lika mycket ”midsommarlunchaktigt” som i Belgien! Lika mycket barfotagräs och svidande solbränna! Men sillen var billigare!

Sen blir bloggaren glad när Gråsparven delar min åsikt om att eldkorgar är blahablaha för en stad som medeltida Arboga. Jag tycker precis som Sparven – det är dags att tänka på flytt av vårelden. Det har det varit länge! Ja, alltsedan korgarna kom på plats i Ahlöfsparken! Vad var det för fel på den fina brasan vid Vinbäcken?? Och varför inte ha en mindre eld på en flotte i ån – på Nora-vis!? Sista ordet är inte sagt i detta – var så säker!

OBS! Gråsparven på bilden ovan har ingenting med fågeln i den lokala tidningen att göra!

Nu har sommaren lagt sig en stund och släppt fram våren igen. Det känns rätt OK tycker bloggaren! Ha en fin dag!