Feel in the Blogg

Nelson Mandela är död. Länge leve Nelson Mandela!

(Foto från DN)

Citat från honom själv:

”Jag önskar bli ihågkommen, inte som någon unik eller speciell person,
utan som en i ett stort lag i detta land som har kämpat under så många år,
under decennier, även århundraden.
Den största äran av att leva ligger inte i att aldrig falla,
utan i att resa sig när man har fallit.”

Bilder ur hans liv…

—– —– —– —–  —– —–

Bloggaren hänvisar vidare till bloggen från 18 juli – Nelson Mandelas 95-årsdag.

Klicka HÄR för att komma dit.

Bloggaren känner sig som en seg snigel dessa dagar.

Tiden snigelsegar sig verkligen fram…
Från starten på morgonen, alla sega timmar fram till kväll och sen seg sömn. Seg för att John Blund är en synnerligen opålitlig karaktär att dejta!

Igår kväll dök han upp redan vid 21-tiden! Toppen tyckte bloggaren och hängde på.
Bara för att dumpa mig fram på småtimmarna – och sen komma krypande på morgonkvisten. Trist typ…

Så vad får dagarna att gå? Jo, att saker och ting faktiskt blir bättre! Gymnastik enligt schema! Sen känns det SÅ skönt att låta stackars armen krypa in i sitt skal igen!

 I morse fick ”sjuka armen” hjälpa till att tvätta håret! 🙂
Armen fick då också sin första dusch utan plåster och ICA-kasse! = glad, fräsch arm! 🙂

 Annat som får dagarna att passera är vänner! Igår kväll kom grannarna in med kvällsmat! Underbart god spansk tortilla!
På morgonen kom ett SMS om någonting utanför dörren!
Och vips var kvällsmaten också ordnad!

 Fikastunden har dottern sett till att förgylla. Citronpaj med en klick vispgrädde, en av dotterns specialiteter! Mums!

TACK till mina barn och tack till alla vänner!
Via Iphone och PC är det lätt att slippa känna sig ensam. 🙂

Tack för allt pepp och alla glad tillrop från alla på Facebook också!

Icke att förglömma!

Några som  också piggar upp och gör sega dagar till mysiga dagar är katterna! Felix! Wilma och Curry! Visst bildar de två nästan som ett upp-och-nedvänt hjärta där de ligger!

Ja, så går dagarna och känns ändå hyfsat väl tillvaratagna. 🙂
TACK naturligtvis också till läsarna av bloggen! Bloggen – min terapi i alla väder och sinnesstämningar.

Avslutar med ”Mr Sandman” – motsvarigheten till John Blund.  Klicka HÄR för att höra melodin via Youtube!

 ”Mister Sandman, bring me a dream…” 😉

Bloggaren dricker ofta ett utmärkt te som dessutom levererar små aforismer med tepåsen. Den här fick jag igår:

”Life is only one thing: Identifying yourself”. Ungefärlig översättning: ”Livet är bara en sak: Försöka förstå sig själv.”

Kanske är det så? Kanske är livet en enda lång studieresa där man förstår vem man var, och vad man borde ha gjort den dagen när det är för sent?
Eller är resans slut början på någonting annat? Alla får vi veta så småningom.

Bloggaren känner att hon förstår mer idag än tidigare. Att medelåldern har en stor fördel framför ungdomstiden om man tar tillvara erfarenheter och kunskaper på rätt sätt.
Pusslet börjar läggas, många bitar ligger redan på plats och det känns som flera av bitarna ganska snart hittar rätt.

Så mycken visdom det finns i gamla människor – och så mycket erfarenhet. Så många livshistorier som kan berättas bara man tar sig tid att lyssna.
 Bloggarens mamma vågade steget att som ung flicka på 40-talet flytta från barndomshemmet i Östergötland till jobb i Undersåker i Jämtland. Efter att ha jobbat en tid i Perssons Affär i Regna började hon alltså jobba på Konsum i Undersåker.

”- Jag fick tre julgranar den julen”, sa mamma när hon berättade minnen under en bilresa vi nyligen gjorde.
Tre julgranar… alla ville pyssla om flickan söderifrån och se till att hon fick en fin jul…

Bloggaren drömde sig bort till Jämtland runt 1948 så där och tänkte på hur mamma skulle ha haft det… Lika glad och social idag men nu med en gammal kvinnas skröpliga kropp.
Så mycket hon varit med om i livet, mamma. Nu senast en av de största sorgerna. 

Bo Setterlinds fina dikt kommer för bloggaren:

När det är söndag och predikan kan man ju komma in på ”Paradiset”. Men inte paradiset Edens Lustgård där Eva skulle ha lurat Adam med ett äpple – utan andra paradis, verkliga paradis.

Men var ligger paradiset?

På bloggarens kylskåp sitter denna ironiska kylskåpsmagnet: ”Another day in paradise…” En feminists sätt att revolutionera mot stereotypa hemmafruroller.

”All of her dreams had come true” säger kvinnan som fått en tvättmaskin…

För mycket och för lite skämmer allt, är bloggarens definitiva uppfattning om det mesta. Hemmafru – nej, tack! Därmed inget ont eller nedsättande sagt om det viktiga arbeten i hemmet – som självklart ska delas mellan familjemedlemmarna.

Men ”paradiset” var ligger det?? För bloggaren ser det ut så här: Ett hus i Arboga.
Utsikt från fönstret en höstdag:

Allt det vackra runt omkring!
 Ett enkelt löv. Färgsprakande, naturnära.

Åhléns tycker att ”paradiset” kan tryckas på tyg, så här: Och visst, grönska och frukt!

Äpplen på en gren!
Och plommon!  Plocka famnen full. Naturligt godis.

  En vaniljstång ihop med socker och en skvätt rom tillsammans med plommon från gården blir till härlig marmelad. Paradisiskt god!
Ett litet smakprov till en kär vän: Med en varnande text! 🙂

Att leva i paradiset då ingår också barnen – här symboliserade med blommor:
Självklart också katterna: Wilma och Curry.
Och på denna bild ville även Felix vara med: Så fina vänner och kärt sällskap när man kommer hem till en tyst lägenhet.

Paradis är att ha mat för dagen i sitt eget trygga hem.
Men också att göra det där lilla extra
– som att baka bullar!
Färdiggräddat när man får kärt besök! 

Bloggaren har också paradiset i sitt hjärta – alltid tillgängligt, alltid närvarande.

Där finns pappa, far- och morföräldrar, Britta och alla andra kära som inte är kvar här på jorden längre…

Var ligger ditt paradis? Kanske betydligt närmare än du tror.

Vågar man verkligen gå ur sängen idag…??

Bloggaren tvekade både en och två gånger. Fredagen den 13:e, år 13 – kan det bli en bra dag…?

Bloggaren har verkligen inga goda erfarenheter av år 13 hittills.
Nyårsafton började så bra med tjo och tjim, fest och glam!   Men bara tre minuter in på nya året var det klippt! Utelåsta!!

Tre minuter efter midnatt var olyckan ett faktum. Vi hade rusat ut för att se fyrverkerierna och dörren slog igen. Unikt var att ingen av oss hade någon mobiltelefon med oss  ut – självklart inga nycklar heller…

Vad göra? Snälla grannar lånade så småningom ut sin telefon men kära mor och far sov sött när vi ringde, och svarade aldrig. Det blev för barnen att knata hela vägen hem till mormor och morfar mitt i natten, årets första dag – läs: natt…

Snälla morfar var inte alls så här glad när han blev väckt! Han vägrade gå upp först och inte förrän han förstod att det var dotterdottern som ryckte i täcket och att situationen var lite besvärlig for han upp. Han tog extranycklarna, bilen och skjutsade barnen hem och hjälpte oss komma in!Tur att snälla morfar fanns!

MEN – året 2013 hade börjat och med den flera olyckor och sorger. Händelsen de första skälvande minuterna in på det nya året satte liksom ribban för fortsättningen.  Skulle sätta sin prägel på vad som komma skulle…  Nu finns ingen älskad pappa och morfar att be om hjälp längre. Sorgen drabbades oss hårt i maj.

Sen följde olyckor slag i slag. Det går inte att gå in på dem alla.

Överallt stöter vi också på just siffran 13! Parkeringshuset intill där mellanbarnet bor i Göteborg… Vid biljettautomaten där låg senast ett bankkort som någon glömt. Olycka för den personen! Men lycka för att just bloggaren hittade det och såg till att spärra kortet.

Så vågar man ta klivet ut i verkligheten idag…? Är det inte bäst att stanna inne och dra något mörkt över huvudet!?

Men då finns det ju så många bra visdomsord! 🙂

Och för den som känner det ännu svårare:

Bloggaren är optimist och tror att det finns lösningar på allt! Så skam den som ger sig! Rätt ut i fredagen den 13:e bara!!  Nu kan det bara bli bättre! 🙂

Sen kan man ju ta det lite försiktigt. Precis som katterna gör denna kulna, dimmiga morgon!
Man behöver ju inte rusa sta! 😉 Utan ta det lite piano, som man säger! 🙂

Låta dagen liksom smyga sig på och inte jäkta. 🙂

Det tror bloggaren är precis det rätta sättet att ta sig an fredagen den 13:e 2013!