Dagens predikan handlar om tid men egentligen om så mycket annat.
Har du inte tid för ett besök? Räcker inte timmarna till för att träffa gamla mamma? Är det för besvärligt att hälsa på farfar – han bor ju så långt bort?
I en gammal eller sjuk människas värld betyder ett besök så otroligt mycket. Några minuter av din tid blir till lycka för den som sitter ensam långa tider. Blir till vackra minnen att plocka fram när de ensamma stunderna åter är där.
Ett ensligt rum på ett sjukhus. Hur får man hopp här? Hur blir man frisk om dagarna går oändligt enformiga utan besök utifrån, från det verkliga livet?
Besök, närhet, värme, att bry sig om – är en stor del av medicinen för den som vill bli frisk! Att känna att någon bryr sig, få en varm kram, en pratstund om ditt och datt, omtanke och kärlek – ge en dos av den medicinen då och då!
Låt inte den gamla mannen vänta förgäves.
En dag står stolen tom…
Du har tid! Tid för det som är viktigt här i livet. Tid att älska och att bry sig om.
Tankarna går till låten som Vikingarna sjöng en gång och jag avslutar med den texten:
En gammal kvinna går omkring och pyntar i sitt hus
Idag är det hennes stora dag.
Hon har köpt kaffebröd och tårta som smyckats med små ljus
och en likör av bästa slag.
Och när hon lägger på en duk, den finaste hon har,
så ringer det på hennes telefon.
Hon blir glad och lyfter luren och hör rösten på en karl,
hennes allra yngsta son.
Jaså, säger Du det, Du kan inte komma från,
Du tog fel på vilken dag det var.
Nej, det gör ingenting, om det är något, bara ring,
för jag finns ju här var dag.
Hon tar fram finservisen, den med små violer på,
en kopp har visst en gång gått i kras.
Men hon tänker att det gör nog ingenting,
vi blir så få på mitt årliga kalas.
Och när kaffet kokar upp så ringer det på telefon,
och hon glömmer allt och springer därifrån,
och på ett ögonblick hon mister något av sin illusion
när hon hör sin äldste son.
Jaså, säger Du det…
Flera timmar drar förbi och dagen blir till kväll,
en trött gammal kvinna somnar in.
Hon har stått där hela da’n och väntat sina barn
vid sin blommiga gardin.
Hennes kaffebröd finns var och tårtan där den står,
den visar hur barn kan överge.
Och när dottern ringer finns det inget mer att förstå,
då har ljusen brunnit ner.
Jaså, säger Du det, Du kan inte komma från,
Du tog fel på vilken dag det var.
Nej, det gör ingenting, om det är något, bara ring,
för jag finns ju här var dag….
Ture och Tyko – GRATTIS på namnsdagen!
Bilderna är från Internet.
Senaste kommentarer