Feel in the Blogg

I natt drabbades jag av det som kallas ”vargtimmen”.

Det är svårt att hitta information om begreppet. Så här läser jag på Wikipedia:  ”Vargtimmen kallas den tid före gryningen som infaller ungefär 03.00 – 05.00 och då kroppens aktivitet är som lägst. Blodets halt av hormonet melatonin är som högst, kroppstemperaturen och blodtrycket sjunker till dygnets lägsta nivåer och ämnesomsättningen går ner.”

Så här beskriver Ingmar Bergman denna tid om natten:
”Vargtimmen är timmen mellan natt och gryning, det är timmen då de flesta människor dör, då sömnen är djupast, då mardrömmarna är verkligast. Den är timmen då den sömnlöse jagas av sin svåraste ångest, då spöken och demoner är mäktigast. Vargtimmen är också den timme då de flesta barn föds.”

En tid på dygnet då man borde sova men då grubblandet blir till en mara. Där inga lösningar syns till och vanmakten är stor. Jag upplevde det i natt…
Man vrider och vänder sig, funderar, gråter, funderar igen, hittar inga svar, är färdig att ge upp, kastar sig av och an i sängen.
Kanske känns tiden svårare för vissa?
Lyckas till slut att somna konstigt nog…

Så kommer morgonen, ljuset! Det mörka är borta! Vargtimmen är förbi! Allt känns plötsligt annorlunda. Bekymren från i natt känns möjliga att lösa, oron ter sig mindre och det finns HOPP!

Sen oss emellan tycker jag att begreppet vargtimme med dålig klang är en trist benämning då det förknippas med ett ständigt förtalat djur.

Nu är det över – för den här gången! Några koppar te förmedlar tröst. ”If we can cry together, we can laugh together”.

Och den här: ”Great people still have childrens hearts”.

Jag tittar ut och vad ser jag!? Snön har fallit över Arboga i natt!
Jag får omedelbart julkänslor! 🙂 (Observera det jämställda i bilden!) 😉

Tittar på Scouternas adventskalender som jag beställt och ser framåt! Ser framåt med glädje. Vargtimmen är förbi.

Vendela ska firas idag! Grattis!

Njut av dagen och glöm bekymren!
Allt löser sig till slut!
🙂

Alla helgons dag idag. En dag att minnas. En dag att särskilt tänka på nära och kära som inte finns hos oss här längre.
Jag tänker på mina kära –  farmor Svea och farfar Bror från Eskilstuna, mormor Edith och morfar Edvin från Regna i Östergötland.
Jag tänker på min vänner och kollegor Olle, Gunnel, Harry och flera – som inte längre finns i livet.
Jag tänker på två små barn som fick dö alltför tidigt genom en mördares hand – Max och Saga. Och på små, små barn som aldrig riktigt blev.
Jag tänker på många, många som betytt mycket och som är värda en speciell tanke just idag.

Mina ljus här ovan har jag tänt för två små individer som betydde mycket för mig och min familj. För Sippan. En älskad katt som vi tog över från grannarna när vi flyttade till Glasblåsargården. En älskad vän som blev hela 18 år innan han en sommardag somnade in.
Ett ljus för Sippan.

Det andra ljuset tände jag för Hasse – en älskad kisse som kom till oss i september som tröst efter Sippan. En trogen vän, älskad av oss alla. Sorgen var stor när han bara blev 12 år och dog stilla annandag jul för flera år sedan.
Ett ljus för Hasse.

Jag har fler ljus att tända för älskade djur. När vi åker hem till mor och far på eftermiddagen tänder jag ljus för de hundar vi haft där Raja blev den första. En strävhårig foxterrier som kom till vårt hem på min 11-årsdag.
För katterna i mitt barndomshem – Vita, Sluggo, Sakas, Tussen – alla förolyckade påkörda av bilar…

Vi ska minnas människor denna dag – men även djur. När ljusen brinner på vår gård – ser jag katterna framför mig. Ljusen brinner på deras älsklingsplatser. Där låg de helst invid syrenbersån om sommaren.

Ljus för alla de människor jag minns tänder jag hemma ikväll då deras gravplatser är spridda både långt bort och nära. Ljusen här hemma får omfatta dem alla.

I många dödsannonser står den här texten som är väldigt fin att tänka på idag.

Sörj inte att han är död,
gläds åt att han har levat.

Alla helgons dag har namnsdagar.
Dagen infaller i år den 3 november och då ska Hubert och Hugo gratuleras!

I morse upplevde jag såväl känslan av doft som känslan av empati på ett särskilt sätt.

 Först när jag kom upp kände jag en kryddig doft över hela lägenheten. – Vad kan det vara som doftar så, tänkte jag. – Är det en blomma som slagit ut? Men det var en annorlunda doft – inte som blommor brukar dofta. Jag funderade, gick runt i våningen och tittade.
Sen kom jag på det!! Mitt nyinköpta te! Ett klassiskt ayurvediskt kryddte enligt beskrivningen.

Innehållet: Kanel, kardemumma, ingefära, kryddnejlika, svartpeppar m m. Inte undra på att det doftade så annorlunda gott! Yogi Tea är gott att dricka också och finns i flera smaker! Ekologiskt är det också! 🙂

 Annorlunda men inte god – var doften som slog emot mig i stora gästrummet… – Aha, nu har katterna tagit in en råtta igen och den ligger här död någonstans, var min första tanke.

På alla fyra kröp jag runt för att leta efter det döda djuret då jag hörde ett ynkligt jamande. Vilda Wilma hade blivit instängd på mitt kontor över natten… Hon var så upprörd och olycklig när hon kom ut, jamade och jamade om och och igen.
Och på kontoret väntade det här… Det var den lukten jag känt.
Stackars Wilma hade även kissat – på mattan och på min portfölj…

Men men, sådant är livet med katter och en olycka händer så lätt. Nu blev golvet rent och mattan tvättad och Wilma är lycklig och fri igen! 🙂

  Uh-uh-ljud då – vad är det för något?
Ja, det kanske är fel beskrivet men jag menar det där ömsinta ljudet som kvinnor ger ifrån sig ibland. Ett ljud – inte från munnen utan genom näsan. ”- Uh, uh”

När kvinnor håller en liten nyfödd baby.

När man vårdar en sjuk eller kramar om en gammal, trött människa.

Ljud som uppkommer när en stark känsla av värme och inkännande uppstår – som vid närhet till en katt.

Detta ljud är nog typiskt kvinnligt. Jag hörde det senast när min dotter med tandläkarskräck behandlades av en mycket bra tandläkare, kvinna. ”- Uh, uh”.

Kanske en del män också ger ifrån sig sådana ljud – det vet jag inte. Jag har i alla fall aldrig hört ett sådant ljud från en man.

Själv kom jag på mig med att låta uh, uh imorse när jag bläddrade i Arboga Tidning. Nej, det var inte bönder som fick mig att avge sådana ljud utan det här: Grisar – djur jag känner stark empati för. Bilden fanns intill artikeln om att det är ”Bonde på stan” i Arboga på lördag.

Lite längre bak i tidningen och jag gav ifrån mig nästa uh-uh-ljud! En försvunnen katt – och mitt hjärta svämmar över.

Vore kanske kul att veta lite mer om detta uh-uh-ljud! Men vem forskar på sådant!? 😉

Enar och Einar har namnsdag idag den 26 september. Grattis!

Själv kan bloggaren fira ny frissa idag! 😉
Tack Jenny för klippningen på Slingan vid Torget i Köping!

Av olika anledningar kom jag idag att tänka på livets gång.

Från det lilla nyfödda barnet… …till den gamla och trötta kvinnan.

Har ni tänkt på hur märkligt man reagerar när man får veta att någons liv snart är till ända? Man blir förskräckt, utom sig och det känns närmast lite chockartat. Tårarna rinner och man vill inte tro att det är sant.
När det egentligen är något vi alla vet redan från början. Att livet har ett slut. Att vi alla ska dö en gång.

Jag upprepar det jag sagt så många gånger här på bloggen: Lev medan tid är! Ta tillvara stunden! Njut av det lilla – som egentligen är det allra största!
För du vet aldrig när det är över. När du kramat om vännen för sista gången. När du upplevt din sista dag, din sista natt, din sista sommar…

Låter det sorgligt? Kanhända – men det är sanningen. Så lev medan tid är.

Dag och Daga – denna söndags namnsdagsbarn.
Ta tillvara din DAG! Och grattis alla Dag och Daga.

Hur snabbt gulnar lönnarna

som pryder vår vandring i parken,

att dö är att resa en smula

från grenen till fasta marken.

(Stig Dagerman)

Vad är detta? Jo, en katt som gillar räkor. Om katter och annat viktigt handlar söndagens predikan om.

Via Facebook får man sig tillsänt all möjlig (och omöjlig) information, nyheter och citat. Här är ett som jag fått via Melissa i Colorado, USA: ”This person believes…all pets go to heaven” dvs ”Den här personen tror…alla husdjur kommer till himlen”.

De visa orden gav jag genast ett ”Gilla”! Men himlen tar naturligtvis inte bara emot husdjur utan alla djur och varelser, till och med människor om de varit snälla…
Djur är nämligen alltid snälla och goda. Det är dumma människor som får dom att anses onda! Gör hundar aggressiva och får vilda djur att anfalla.

Jag har lyckan att godkännas som ägare av tre underbara katter. Här är fina Curry som alltid vill kela.  Han är ett matvrak men får han välja mellan mat och kärlek väljer han alltid kärlek.

Igår var det ett fantastiskt väder och att husbondfolket är ute är det bästa katterna vet!
Här har Curry fått syn på bästisen Wilma.

Då blir det lek och bus av! 
Allt medan Felix, ensamvargen, ligger en bit ifrån. Felix gillar hellre att gosa med fötter! Här får bloggarens fot ett uttag! 🙂
Sen sätter han sig i skuggan igen. Katter är kloka och förstår att man inte placerar sig mitt i solgasset en het dag…

På kvällen åt vi pizza ute i syrenbersån. Då kom det där matsuget över Curry igen! När det sen var räkor på en av pizzorna då blev lockelsen nästan lite för svår. Jo då, han fick allt en och annan räka… Se så nöjd han blev sen!

Ja, visst kommer mina katter till himlen en gång – men förhoppningsvis dröjer det länge till dess.
Där finns redan min barndoms hundar där den strävhåriga foxterriern Raja var den första, liksom våra älskade katter Sippan och Hasse. Nu betar också ett litet föl där – lille Prins Folke av Norrbotten som bara fick 16 dagar i detta jordeliv. Och visst finns det plats för en liten trött skata när den dagen kommer. Här i tidigt morgonljus på mitt staket.

Regnbågslandet har någon kommit att kalla djurens del av himlen. Regnbågens färger sätts ju numera samman med Pride som avslutades i Stockholm igår. Men HBTQ-personer har ju inte ensamrätt på vare sig färgerna eller regnbågen.

Andra visa ord hittade jag i lokalbladets artikel om artisten Sofia Källgren. Hon berättar om sin längtan efter barn och reagerar på att kvinnor tar lite för lätt på när och om de kan välja att bli gravida. För Sofia var det en lång och smärtsam kamp, både fysiskt och psykiskt, men ett självklarhet att välja barn före karriär. Så här säger hon, citat:

”- Jag frågade mig vem som skulle bjuda mig på hallon på ålderdomshemmet. Definitivt inte skivbolagsdirektörerna. Men förhoppningsvis mina barn och barnbarn. Det var ett enkelt val.”

Ett kinesiskt ordspråk lyder så här:”Du kan inte hindra sorgens fåglar att flyga över ditt huvud, men du kan hindra dem från att bygga bo i ditt hår”. Sofia utvecklar ordspråket på ett fint sätt, tycker jag: 

”Utveckla mig och flyg sedan iväg, säger jag till mina sorgens fåglar”.

Mycket klokt sagt.

Ett annat klokt citat kommer även det från Melissa i USA: ”Love your parents and treat them with loving care…for you will only know their value when you see their empty chair…”

Ungefärlig översättning: ”Älska dina föräldrar och behandla dem med kärleksfull omsorg…för du förstår deras betydelse först när du ser en tom stol…”.

Det tänker jag alldeles särskilt på idag när jag och delar av familjen är bjudna hem till kära mor och kära far, 87 respektive 85 år, på söndagsmiddag.

 5 augusti idag och dagens namnsdagsbarn är Ulrik och Alrik. Jag känner ingen personligen med dessa namn men kom att tänka på uttrycket att ”ropa på Ulrik”… Vad det betyder förstår kanske den som berusade sig för mycket igår kväll…

Annars minns jag med glädje Swedanes och Ulrik Neumann – även om de var mer mina föräldrars favoriter. Swedanes bestod förutom Ulrik Neumann också av Svend Asmussen och Alice Babs.

Ha en fin söndag.
Jag avslutar bloggen med en skål till livet!
Var varsam med det.