Drug preguntas

Tullstugans återtåg! Och så lite sorg men också glädje.

ARBOGA, Åldersnoja, Ånglok, Döden, Glasblåsargården i Arboga, Hus och fastigheter, Kärlek, Köpingstullen 3 Tullstugan f d kiosken, Lokalt, Magazin24, NYMR, Personliga foton, Personligt!, Reklam, Sverige & Världen, TV Inga Kommentarer »

Tullstugan först!
Den f d lilla tullstugan är den som ligger intill mitt stora hus på bilden, längst bort till höger.

Det lilla fina huset som jag sålde förra året till Gustav och Angelica Öberg. 
Nu är det dags att se det senaste som hänt inuti stugan!

Vi kliver väl in!

Det är ju inte alls klart – men det växer fram så sakteliga. Eller inte alls sakta med den speed som Gustav Öberg har inbyggt inom sig! 🙂

Farstun eller förstugan – som var ett tillbyggt garage tidigare: Här ser ni porten inifrån och längs med väggen under fönstret kommer det att bli tvättmaskin och torktumlare och lite arbetsytor.

Längst bort i förstugan ligger badrummet:
Inte mycket att se än så länge för duschkabinen och det övriga är fast nere i Italien, sa Gustav. Men golvet är lagt och väggar liksom fönstret ut mot gården!

Gustav, ja – här har vi  honom! I det som nu är köket!

Eller det som ska bli köket! Felix ska installera spis, kyl och frys m.m. och det diskuterade Gustav med honom om: Det blir arbetsytor mot väggen till höger och fönstret vetter ut mot Östra Nygatan.
Åt andra hållet på nedre botten blir det allrum. Där kan man så småningom mysa framför kaminen när det är möblerat och klart.
Lite längre fram.  Fönster mot infarten till Glasblåsargården, huset som jag har kvar – och mot Östra Nygatan till höger.
Här var alltså kiosk på senare år och till höger var luckan. Allt förändrat – förbättrat!

En trappa upp då! Ja, då kommer vi till sovrummen. Här finns gott om plats för en bred dubbelsäng om man skulle vilja! Det nyupptagna takfönstret ger ytterligare ljusinsläpp. Den fina väggen med stockar kommer att få vara kvar – och inte vare sig målas över eller tapetseras. Det gillas!

Utsikt mot Stureparken.
Och så här ser den nytapetserade långsidan ut:

Ja, Gustav Öberg har all anledning att se nöjd ut! Hans tullstuga kommer att bli över förväntan!
Gustav är en fantastisk kille! Driftig och kreativ med massor av goda idéer som inte har ett dugg med luftslott att göra utan är fullt genomförbara. Och han genomför dom!!
Jag är SÅ glad att jag sålde den lilla tullstugan just till honom och hans fru!

Fortsättning följer! Snart är huset färdigt och det blir dags för presumtiva hyresgäster att komma och titta!

Sorgen då. Ja, livet går ju lite upp och ner.  Ibland händer förfärligt sorgliga saker och dessa dagar blir tunga.

Kåre var min första kärlek och den första kärleken glömmer man inte. Och kommer nog heller aldrig riktigt över. Den kärleken finns för alltid bevarad i hjärtat.
Kåre dog plötsligt för ett par månader sedan och jag var med på minnesstunden för honom i lördags. På väg dit fick jag vara med om något som jag tar som en hälsning. En koltrast flög fram från en port precis intill mig när jag passerade. Det gjorde stunden lite lättare.

För att närvara vid minnesstunden för Kåre var oerhört smärtsamt. Men trots sorg och tårar blev det en så fin stund – den allra sista med Kåre. Hans systerdöttrar hade organiserat det så fint och musiken som spelades under minnesstunden var Kåres favoriter – men också mina. Och många vänner närvarade. Det blev ett fint farväl mitt i sorgen.

Jag tände ett ljus för Kåre när jag kom hem…

Men på sorg följer glädje och den fick jag genom mina söner som kom samma dag. Mina pojkar stannade till söndagen och självklart blev de så ompysslade som bara en mor kan göra! Allt det bästa för sina barn.
Och våfflor därtill! 🙂

Mina barn blev till plåster på sorgens sår.

Dottern hade födelsedag igår!
  Henne träffar jag imorgon! Då ska jag bjuda henne på en vegansk restaurang i Stockholm. För Lovisa är vegan och jag gillar också allt grönt och vegetariskt utan att för den skull vara vegan.

Annat roligt har också hänt! Den som känner mig och kanske läst det här i bloggen så ÄLSKAR jag ånglok!
Och hur länge som helst har jag velat lära mig elda och köra ett ånglok! I oktober förra året kom jag i alla fall en liten bit närmare genom att få klättra upp i det lok som stod inne i Grosmont i North Yorkshire!
Killarna på loket var så tillmötesgående!
Men att få boka en plats för att ”go on the footplate” med North Yorkshire Moor Railway är inte lätt! Många vill och platserna är få. Helst ska man boka in sig ett år i förväg.
MEN – jag hittade en chans på närmare håll! Nora Bergslags Veteranjärnväg!

Klicka HÄR för att besöka deras hemsida! (Fotot/copyright: Edvin Lindström)

Jag har försökt där också i ett par år och nu hörde Mats som är eldsjäl vid denna järnväg av sig. Så i juni blir det av! Då får jag ”Stora Ånglokslektionen” under två dagar i Nora för att lära mig – och slutligen får jag köra ångloket! Overall är inhandlad och även passande kepa! Det ska bli helt fantastiskt underbart härligt!!

För jag är ju:

Annat som man kan bli glad över är att man i Arboga har en del som kanske inte andra städer har! Hjälp för personer som är helt rudis vad gäller tekniska saker som till exempel smart-TV… Ett telefonsamtal bort bara och så dyker han upp – TV-doktorn Richard Fallqvist – hembesök från Gunnar Karlssons Radio & TV!
Förutom att han snabbt och lätt fixar din TV så får man sig en trevlig pratstund! Gillar katter gör han också så mina tre välkomnar honom så gärna.
Guld värt att ha en TV-handlare som gör hembesök! Som hjälper dig när du står helt handfallen vad gäller såväl TV som datorer, skrivare och mobiltelefoner!

Klicka HÄR så kommer du till Gunnars Karlssons Radio & TV!

Annat lite unikt för Arboga. Vi har en skomakare! Och inte vilken skomakare som helst!  Marina måste vara Sveriges snyggaste skomakare! Trevlig är hon dessutom och man får alltid en kul pratstund när man besöker hennes Sko-Fix!
Tro det eller ej men Marina har fixat skor och nycklar m m här i Arboga sedan 1984!!

Visst känns det skönt att kunna glädjas lite även i mörka stunder Gläds gör jag också över att få skriva som krönikör i Magazin24.
Ännu roligare är det när människor hör av sig – på stan med en kram eller via telefon och meddelanden – för att tala om att de gillar det jag skriver. Det gör mig ödmjukt tacksam och så varm i hjärtat.

 Min senaste krönika som kom förra veckan har rubriken ”Är inte du lite för gammal för det där?” och handlar om den förkastliga åldersfixeringen. Läs den gärna HÄR om du vill!

Ha det bra! Var rädda om er! Lev livet – tänk på att det är kort OCH kan vara oväntat kort… KRAM på er!

Vi ses igen…

 

 

 

 

Kåre Gullichen – min första riktiga kärlek…

ARBOGA, Känslor, Kärlek, Lokalt, Minnesord, Personliga foton, Personligt!, Privata foton, Sorg, Sverige & Världen Inga Kommentarer »
Det var en gång en kille som hette Kåre
Den killen blev min första riktiga kärlek.

Jag var 15 och han ett par år äldre. Han var snygg, tuff och blev kär i mig. Jag var blyg och rädd och visste inte riktigt hur jag skulle ställa mig till alltihop.

En tjejkompis sa: ”– Klart du ska vara ihop med honom – han har ju jättesnygg kropp!” 
Jag kan ju säga att dom orden gjorde mig varken säkrare eller mindre blyg!

Kåres mamma var jätteglad när vi blev tillsammans och pratade till och med om förlovning. Gissa om jag blev ännu mer blyg och osäker!
Vi gick hem till hans föräldrar som bodde på Kungsgården nere vid ån i Arboga. – Spring och köp bakelser, sa Kåres mamma. Kåre kom tillbaka tomhänt eftersom Centrum hade stängt. Det blev smörgåsrån med ost istället och jag tror det var första gången jag åt det.
 Vi bytte ringar, Kåre och jag. Inte riktiga ringar utan sådana där enkla i silver som man skulle ge varandra när man ”blev ihop”. Jag minns att Kåre hade så grova fingrar att han fick ha min ring på lillfingret.
Min bror retade mig lite för Kåre. Sa saker som ”Kåre med håre'”. Och talade om att namnet Kåre betydde ”den krushårige” – vilket han tyckte stämde bra in på Kåre. Så Mats kallade honom ”Krushåret” – fast på ett snällt sätt.
Och det krusiga håret gick igen i den låt som för evigt är förknippat med den sommaren för länge sen och med Kåre – Mungo Jerry! För krushårig var också han – Mungo Jerry. Och det här är låten med just Mungo Jerry som alltid får mig att tänka på Kåre:
”Chh chh-chh, uh, chh chh-chh, uh
Chh chh-chh, uh, chh chh-chh, uh
Chh chh-chh, uh, chh chh-chh, uh
Chh chh-chh, uh, chh chh-chh, uh
Chh chh-chh, uh, chh chh-chh, uh
Chh chh-chh, uh, chh chh-chh…
In the summertime when the weather is high
You can stretch right up and touch the sky
When the weather’s fine
You got women, you got women on your mind
Have a drink, have a drive
Go out and see what you can find
If her daddy’s rich take her out for a meal
If her daddy’s poor just do what you feel
Speed along the lane
Do a turn or return the twenty-five
When the sun goes down
You can make it, make it good and really fine…”
Kåre hade körkort och bil. En sån här modell, tror jag:  Eller var det kanske en sån här… Den var i alla fall brun och en gång när Kåre skjutsade hem mig till Borgaregatan så kokade bilen och när Kåre skruvade upp locket till kylaren så sprutade vattnet rakt upp!
Kåre hette Gullichen i efternamn och det var viktigt med stavningen. Ett norskt namn för pappa Arvid kom från Norge.
Min pappa kallade Kåre för ”Gulaschbaronen” – på grund av efternamnet. Fast på ett snällt sätt.
Bilderna på Kåre och mig stämmer inte med den tidpunkt jag berättar om. Bilden från midsommar i Rättvik är tagen några år senare och som synes är jag mindre blyg och rädd nu…
Det blev aldrig Kåre och jag – på riktigt – och idag tar jag farväl av min första riktiga kärlek. Kåre är död och på hans begravning får jag ge honom en sista ros.
Jag tänker på honom. Kan se hans glada pliriga ögon framför mig. Kåre var så snäll och jag hade önskat att han fått leva längre och lyckligare. Jag tänker på hans mor och far som redan har gått före. Jag tänker på livet och på den där sommaren. Hur enkelt och oskyldigt allt var då. Och jag tänker på den här melodin.”Summertime and the livin is easy” – den tiden, den sommaren, så lätt och enkelt allt var.
Och hur livet kan ta olika vändningar.  ”One of these mornings you’re gonna rise up singing and you’ll spread your wings and you’ll take to the sky
– but till that morning there ain’t noting can harm you with daddy and mammy standin’ by…”
Nej, den tiden för länge sen var enkel och lätt. Det var tryggt att leva med mamma och pappa ”standing by”. Sådant tänker jag på när jag idag går på Kåres begravning…
                          

Summertime, and the livin’ is easy
Fish are jumpin’ and the cotton is high
Oh, your daddy’s rich and your ma is good-lookin’
So hush, little baby, don’t you cry
One of these mornings you’re gonna rise up singing
And you’ll spread your wings and you’ll take to the sky
But till that morning, there ain’t nothin’ can harm you
With daddy and mammy standin’ by

                                             …”So hush, little baby, don’t you cry…”

 

 

Kovändning och annan fanskap!

Åldersnoja, Glasblåsargården i Arboga, Känslor, Kärlek, Köpingstullen 3 Tullstugan f d kiosken, Livet, Lokalt, SEX, Sverige & Världen Inga Kommentarer »

Ibland händer det så osannolika saker att man får stor lust att rita kors i taket – och ett stort ett! 

Åter handlar bloggen om den här kvinnan: Åsa Beckman – biträdande kulturchef på Dagens Nyheter gubevars!!

Henne har jag skrivit om många gånger! Om Åsa Beckmans hora-madonna-inställning till kvinnor bland annat (läs HÄR).      En sorts skärskådning av kvinnor på ett mycket ålderdomligt och märkligt sätt!
Och så det eviga gammaldags gnällandet om att vissa relationer inte är okey – de som handlar om äldre män och yngre kvinnor! För att äldre kvinnor skulle kunna vara intresserade av yngre män fanns inte på kartan för Åsa Beckman! Fanns, ja!! För nu vänder vi ko!!

Jag skrev om Åsa Beckman i bloggen den 1 september i år – klicka HÄR för att läsa den.

Citat ur den bloggen:

”Åsa Beckman gråter över 50-60-åriga kvinnor som blir lämnade av sina män. Hånar männen och pratar om fertilitet starkt kryddat med åldersnoja med uttalanden som det här: ”she had second wife written all over her”!!
 Om man inte genast börjar gapskratta åt sådana kränkande fördomar så blir man förbannad  – eller både ock! För –
– HUR SER SÅDANA KVINNOR UT – ÅSA BECKMAN??
slut citat.

Jag skrev till henne och bad om en förklaring! Hur ser sådana kvinnor ut – dom där andrahandsfruarna?? Åsa Beckman har inte svarat…

Och ja, jag har också skrivit till henne och försökt få henne att förstå att ålder bara är en siffra!! Att man inte ber om personnumret när man blir attraherad av eller förälskad i någon! 

Jag skrev också så här i en blogg efter att Åsa Beckman ondgjort sig över mäns lockelse till yngre kvinnor. Citat:

 Åsa Beckman – har du någonsin vågat tänka tanken att det vore skönt att ha sex med en yngre man? Vågat släppa ut lusten för en ”pigg och slät” man som inte har några problem med att få upp den!? Att till och med som äldre kvinna känna lite pirr över att den där yngre, snygga killen faktiskt tänder på mig!?

Men nu händer det grejer! Tanten Beckman har nämligen gjort en kovändning!!

Tidigare inlägg i DN, signerade Åsa Beckman! Den här:

Och de här:

De här:

Men nu kan man läsa detta i Dagens Nyheter!

  

Plötsligt skriver Åsa Beckman så här i DN ”Därför vill äldre kvinnor ha yngre män”!!  HÄR!

 

 När fan blir gammal blir han religiös, sägs det! Ett ordspråk som kan tolkas som att inget är beständigt. Hur stark din åsikt än är – i någon fas av livet kommer den att förändras.
Så kanske är fallet nu med Åsa Beckman, 57?

Kanske har hon själv börjat förstå? Kanske har hon själv fått börja känna på nytt liv…

Fattat att ålder bara är en siffra! Och eftersom du kan ha vänner i alla åldrar så varför inte ha intima relationer utan åldersgräns! Ja, utan gammaldags pekpinnegränser över huvud taget! 

Jo jo, en lite mysig och skön kovändning där kanhända!!

Kör hårt Åsa Beckman! Det svänger ju!! Och livet är kort – så njut!

Inte bara Beckman nu då!! Lite annat också!

”Mammas gata” och den fina tullstugan:

Lite snö kom det nedfallande här om dagen minsann!

Det lyste upp gården.
Det blev lite extra julmysigt då också!

Fast katterna håller sig hellre inne. Här är bästisarna Wilma och Curry!

 Den femte krönikan är inskickad till Magazin24Den kommer onsdagen den 19 december och handlar om jultindrande barnaögon – eller inte… 

Nu ska det pysslas! Klappar ska slås in och julkort ska skrivas!

Ha det gott och glöm för allt i världen inte detta:

 

 

 

 

Din egen lyckas smed!! Råd till ensamma kvinnor och uppmuntran till män!

Aidensfield, Allmänt, Goathland, Känslor, Kärlek, Kvinnor och män, Livet, Lokalt, LYCKA, Magazin24, Personliga foton, Personligt!, Relationer, Sverige & Världen, VIKTIGT! Inga Kommentarer »

Lycka – hur definierar man det?
Det här läser jag på Google om ordet lycka:

”Lycka är ett belöningssystem som används för att premiera ett leverne i vilket våra behov tillgodoses. Lycka är därmed inte ett mått på framgångsrikhet då en framgångsrik person fortfarande kan vara olycklig. Undersökningar visar att människor i rika länder inte är lyckligare än de i fattiga.” (Wikipedia).

Är du lycklig? Jag är! Varje morgon vaknar jag och känner så här: JAG ÄLSKAR MITT LIV!

MEN – det har inte alltid varit så!   Det har funnits mycket mörka, sorgsna tider i mitt liv. Förutom skoltidens mobbing som påverkade hela resten av mitt fortsatta liv så kom andra sorger – så som det gör för alla.

I två omgångar gick jag in i väggen – brände ut mig – s k utmattningssyndrom. Efter den andra gången kom jag aldrig igen. Jag var mycket, mycket dålig och jag är idag glad att jag överlevde. Särskilt som nästa smäll kom strax… Mannen i mitt liv, min bästa vän, mitt livs kärlek – lämnade mig för en annan efter många års äktenskap.

Då fanns det många svarta stunder men tack vare mina älskade barn bestämde jag mig för att jag måste leva, överleva.

Min självkänsla var minst sagt i botten dessa år. Sjuk p.g.a. att ha jobbat för hårt, ensam – ingen man, inget jobb, inga pengar. Det var många nattsvarta dagar och ännu mörkare nätter.

Men som den person jag är försökte jag – igen och igen och igen. Efter många besök hos psykologer (alla var inte bra…) kom jag till Sonia på Psykologpartners i Västerås. Hon sa bestämt att jag måste ta mig ut! – Börja jobba ideellt!!

Och det gjorde jag! Det blev på Röda Korset i Västerås. Där började min självkänsla växa igen. Jag kände mig uppskattad. Människor tyckte om mig, tyckte att jag jobbade bra – det lilla jag nu orkade.

Genom att jag började skymta en ljusning tog jag också steget mot att resa till en plats jag drömt om – Aidensfield! Goathland och det lilla hotellet där – inspelningsplats för TV-serien ”Tillbaka till Aidensfield”. Jag åkte dit ensam! Flög till Edinburgh i Skottland och tåg vidare ner mot Whitby och sen buss till Goathland.
Att klara av det ensam kändes lätt! Jag hade vuxit.

Jag växte mer. Efter några år kom en ny man in i mitt liv. Det var för mig fullständigt oväntat och absolut ingenting jag hade planerat.  En dag ville han hjälpa mig att fixa min bil och sen blev ingenting mera sig likt. Jag som bestämt mig för en grå tillvaro fram till döden – utan män i mitt liv. Ett grått liv utan något särskilt uppseendeväckande som hände – fick plötsligt se mitt liv totalt förändrat!  Jag blev kär!
Jag kände mig attraktiv! Glad! Underbar! Jag gick ner 17 kg i vikt, blev som ung på nytt. Jag LEVDE igen!

Och livet går vidare. Precis som jag bestämde mig för när min man lämnade mig för tio år sedan så kommer det aldrig mer någon man in i mitt liv.
Inte på samma sätt. Aldrig riktigt nära. Jag klarar mig själv. Jag VILL leva ensam. Jag är självständig och stark numera. Jag vill ha manliga vänner och vill har närhet från dem – men de kommer aldrig att få bo under samma tak som jag! Aldrig riktigt nära – mina villkor!

Och en sak som jag bestämde mig för när jag kommit över att min man lämnade mig – har jag definitivt hållit fast vid: ALDRIG MER GRÅTA ÖVER EN MAN!

Varför gråta mera? Nej, nu är det dags att leva! Äntligen! Göra allt det där som JAG SJÄLV vill göra!  Utan att kompromissa. Utan att fråga om lov. Utan att vara överens med någon annan. JAG ENSAM! UNDERBART!

När man är liten bestämmer mamma och pappa, när man är tonåring likaså (de försökte i alla fall…) och när man sedan träffar en partner så ska man vara överens om vardagen och allt däremellan. Kommer sen barn så vill man göra allt för barnen. VAR KOMMER MAN SJÄLV IN NÅGONSTANS? Jo, NU!!  NU är det min tur!

Alla som läste min första krönika i Magazin24 vet vad jag pratar om: Att leva livet medan tid är!
Nu när man är ensam, ingen man, barnen är vuxna, man är pigg och glad – det är NU det är dags att leva! Göra det JAG vill! Och det gör jag!

 Därför åkte jag till Goathland igen och jobbade! Fick massor av nya erfarenheter och nya vänner! En del av vännerna är underbara män också… 🙂
Därför gör jag precis vad jag vill utan att fråga någon annan. Utan att sätta någon annan före mig själv och mina önskemål.

Därför fixade jag ett nytt företag! Here I come!!
Därför går jag upp när jag vill, sover när jag vill, äter vad jag vill och dricker vad jag vill. Därför planerar jag min framtid utifrån vad just JAG vill göra!

Nu är det BARA JAG!

Det tog några år att komma hit. Det tog många svarta dagar och nätter, många tårar och mycken förtvivlan. Men nu är jag här – LEVER LIVET! Jag vill tacka och alla fina vänner jag fått där!
Jag vill tacka Lars som såg MIG och väckte upp mig från det döda!  Jag hoppas innerligt att du också får ett bra liv Lars! Det är du verkligen värd!

Jag vill självklart också tacka The Goathland Hotel i North Yorkshire! Tack Hannah, Sophie och Mr and Mrs Richardson för förtroendet! Med Hannah och hennes familj började resan mot England.

Denna blogg skrivs inte för att ”show off” som man säger på engelska! Bloggen skrivs alltså inte för att skryta eller att framhäva mig själv! Inte heller för att briljera med det faktum att jag anser att jag har ett underbart liv.
Jag skulle aldrig göra så. Jag vill aldrig göra andra människor ledsna – tvärtom! Jag vill få människor att se vilka möjligheter som finns – när det ser ut att vara som mörkast. Det är det som den här bloggen vill göra! Råd till ensamma kvinnor och uppmuntran till män!

Bli din egen lyckas smed!!

Är du 40+ med utflugna barn eller kanske inte har några? Är du ensam – blivit lämnad, lämnat själv eller aldrig hittat någon? LEV LIVET! Smid din egen lycka!

Jag tror att det finns en hel del singelkvinnor som tänker så här redan och ännu fler som bör börja med det! Tyvärr tror jag att rätt många män aldrig kommer på tanken. De män jag känner som blivit singel har snabbt kastat sig in i något nytt igen – eller säker febrilt efter en ”ersättare”. Är det en morsa dom söker?? Sluta med det och lev livet! 🙂 Du kan få ut så mycket mera och det finns många tjejer där ute som tänker likadant!

Följ dina drömmar, tro på dig själv och ge inte upp! För det största äventyret du kan vara med om är att leva dina drömmars liv!

SÅ FÖLJ DINA DRÖMMAR!! Och om någon betraktar dig som korkad, försöker övertala dig att du ingenting kan, ”det går aldrig!” och vill krossa dina drömmar:

Puss & kram/Susanne

 

 

 

 

Årsdagar av betydelse. Underbara dagar att minnas! Om VOLVO!

Bilar och andra fordon, Känslor, Kärlek, Lokalt, LYCKA, Personliga foton, Personligt!, Sverige & Världen Inga Kommentarer »

Alla har vi väl lyckliga stunder att minnas. Dagar som betytt mycket och som därför blir årsdagar att fira.
Bloggaren tänker nu inte bara på födelsedagar och liknande – utan andra särskilda dagar som för evigt finns kvar i hjärta och hjärna.

Nu tar vi en sväng på ”Memory Lane”!

För bloggaren är den här dagen en sådan dag: 14 juni –  d.v.s. idag!
Den dagen handlar en del om bilar, lite märkligt nog.

Och inte vilka bilar som helst – utan om

Det var en gång en Volvo V70 – den här: Inte vilken V70 som helst heller – utan världens bästa V70!

Men en dag i juni för tre år sedan blev världens bästa V70 lite krasslig. Bloggaren visste inte riktigt vad det var för fel och rev sig i skallen.

Bloggaren har vänner och en del vänner finns på Facebook.  En sådan vän, inte särskilt nära bekant, hörde av sig med ett meddelande – som var ungefär så här: – Hur går det med din blåa vän!?
Och svaret var ju att det inte gick särskilt bra.

Den dagen – den 14 juni 2015 – slutade med en lagad V70 men blev också början på lagningen av ett trasigt hjärta!

Den 14 juni 2015 blev början på ett nytt liv för bloggaren! Ja, vilken skillnad en dag kan göra! Från trött, trist och hopplös. Ja, så kände sig bloggaren. Trött, trist och hopplös. Livet var grått. Mannen hon älskat i 30 år hade lämnat henne och hon förberedde sig på att ensamt liv – trött, trist och hopplös. Kände sig som hundra år – och såg ut som så också… Försöker få till ett leende på bilen – men inombords: trött, trist och hopplös…

MEN – så var det ju det där med den där bilen som gick sönder… Märkliga möten i livet. ”We don’t meet people by accident – they are meant to cross our path for a reason”.
Det tror bloggaren på. Ödet. Att vi inte möter människor av en slump – utan att det är menat att vi ska mötas. Det finns ett skäl, en mening med möten – det är ödesbestämt.

För så blev det för bloggaren. ”One day someone is going to hug you so tight that all your broken pieces will stick back together.”
Den 14 juni 2015…

Juli 2015 – någon månad senare: Som sagt – den blicken säger allt!

Och från –  trött, trist och hopplös – till FULL AV LIV OCH GLÄDJE!

Den märks – förändringen! Den här kommentaren fick bloggaren för ett tag sen: För den som inte ser vad det står:
”Glömde att säga att fan vad snygg du är. Sån skillnad….för några år sen var det en tant som kom till Emaus o köpte ägg. Nu ser jag bara värsta snygga bruttan. Förlåt men jag är bara ärlig. Kram.”

Bloggaren är inte stöddig eller skrytig. Tycker inte att hon är något speciellt alls! Den här kommentaren läggs ut på bloggen därför att bloggaren blev så otroligt glad över den. Hon ringde till Älskling och berättade vad han gjort med henne. Hur han fått henne att blomma och leva igen!
SÅ tacksam!

Inte nog med det! 14 juni har mer att fira! OCH – det handlar om Volvo – nu också.

För förra året hade världens bästa V70 kuskat klart längs vägarna med bloggaren! Dags att se sig om efter något nytt! Där lämnar bloggaren sin trotjänare –
för en ny ”Världens bästa V70”!! Den 14 juni 2017 rullade bloggaren in sin nya fina Volvo i garaget!
Puss fick den också! Förstås!!

Bloggaren är lika lycklig idag! Över sin fina bil och över sitt nya liv!

Så idag firas det! 12 röda rosor – en ros för varje månad som gått.

*

Men allting är inte alltid så enkelt. Allt är inte guld och gröna skogar. Allt är inte total lycka.
Och så det där med ödet som bloggaren tror på! När bloggaren skulle gå för att skriva den här bloggen föll ett papper ner från bokhyllan…
Så här står det på pappret:

”When you choose to love someone who is damaged…you take on the weight of their past, their pain, their guilt.
You must be strong. You must be patient.
You can stop the bleeding…and help them scar over. But they will always, always be a little broken.
If you can handle that… If you can accept the dents and cracks…if you can get them to trust you…you will never find a better ally than one who is damaged.
Above all else: they know about survival. After all, they are still here…wondering if someone like you will ever love them.”

VAR RÄDDA OM VARANDRA!!

Bloggens budskap den 14 juni blir:

Tro på ödet!
Våga ta chansen!
Våga börja leva på nytt!

Men glöm inte att vara rädd om den du möter – och att vara rädd om dig själv.

 

Budskapet blir också: KÖR VOLVO! 🙂 Och det behöver inte alls vara en sprillans ny! Det går lika bra, om inte bättre, med världens bästa V70 – lite begagnad! Begagnat är inte att förakta!

ÄLSKA MER – HATA MINDRE, HELST INTE ALLS!

Så sover du gott om natten sen!

Ingen kommentar nödvändig om vem som får alla kyssar idag!


Den 14 juni – en fantastisk dag!

Nästa blogg kommer att handla om en före detta kiosk – som nu är såld! Och vilka planer som finns med den!

SÅ HÅLL KOLL PÅ BLOGGEN!!

 

 

 



Premium Wordpress Themes by Natty WP. Web Hosting
Images by our golf tips desEXign.