Lycka – hur definierar man det?
Det här läser jag på Google om ordet lycka:

”Lycka är ett belöningssystem som används för att premiera ett leverne i vilket våra behov tillgodoses. Lycka är därmed inte ett mått på framgångsrikhet då en framgångsrik person fortfarande kan vara olycklig. Undersökningar visar att människor i rika länder inte är lyckligare än de i fattiga.” (Wikipedia).

Är du lycklig? Jag är! Varje morgon vaknar jag och känner så här: JAG ÄLSKAR MITT LIV!

MEN – det har inte alltid varit så!   Det har funnits mycket mörka, sorgsna tider i mitt liv. Förutom skoltidens mobbing som påverkade hela resten av mitt fortsatta liv så kom andra sorger – så som det gör för alla.

I två omgångar gick jag in i väggen – brände ut mig – s k utmattningssyndrom. Efter den andra gången kom jag aldrig igen. Jag var mycket, mycket dålig och jag är idag glad att jag överlevde. Särskilt som nästa smäll kom strax… Mannen i mitt liv, min bästa vän, mitt livs kärlek – lämnade mig för en annan efter många års äktenskap.

Då fanns det många svarta stunder men tack vare mina älskade barn bestämde jag mig för att jag måste leva, överleva.

Min självkänsla var minst sagt i botten dessa år. Sjuk p.g.a. att ha jobbat för hårt, ensam – ingen man, inget jobb, inga pengar. Det var många nattsvarta dagar och ännu mörkare nätter.

Men som den person jag är försökte jag – igen och igen och igen. Efter många besök hos psykologer (alla var inte bra…) kom jag till Sonia på Psykologpartners i Västerås. Hon sa bestämt att jag måste ta mig ut! – Börja jobba ideellt!!

Och det gjorde jag! Det blev på Röda Korset i Västerås. Där började min självkänsla växa igen. Jag kände mig uppskattad. Människor tyckte om mig, tyckte att jag jobbade bra – det lilla jag nu orkade.

Genom att jag började skymta en ljusning tog jag också steget mot att resa till en plats jag drömt om – Aidensfield! Goathland och det lilla hotellet där – inspelningsplats för TV-serien ”Tillbaka till Aidensfield”. Jag åkte dit ensam! Flög till Edinburgh i Skottland och tåg vidare ner mot Whitby och sen buss till Goathland.
Att klara av det ensam kändes lätt! Jag hade vuxit.

Jag växte mer. Efter några år kom en ny man in i mitt liv. Det var för mig fullständigt oväntat och absolut ingenting jag hade planerat.  En dag ville han hjälpa mig att fixa min bil och sen blev ingenting mera sig likt. Jag som bestämt mig för en grå tillvaro fram till döden – utan män i mitt liv. Ett grått liv utan något särskilt uppseendeväckande som hände – fick plötsligt se mitt liv totalt förändrat!  Jag blev kär!
Jag kände mig attraktiv! Glad! Underbar! Jag gick ner 17 kg i vikt, blev som ung på nytt. Jag LEVDE igen!

Och livet går vidare. Precis som jag bestämde mig för när min man lämnade mig för tio år sedan så kommer det aldrig mer någon man in i mitt liv.
Inte på samma sätt. Aldrig riktigt nära. Jag klarar mig själv. Jag VILL leva ensam. Jag är självständig och stark numera. Jag vill ha manliga vänner och vill har närhet från dem – men de kommer aldrig att få bo under samma tak som jag! Aldrig riktigt nära – mina villkor!

Och en sak som jag bestämde mig för när jag kommit över att min man lämnade mig – har jag definitivt hållit fast vid: ALDRIG MER GRÅTA ÖVER EN MAN!

Varför gråta mera? Nej, nu är det dags att leva! Äntligen! Göra allt det där som JAG SJÄLV vill göra!  Utan att kompromissa. Utan att fråga om lov. Utan att vara överens med någon annan. JAG ENSAM! UNDERBART!

När man är liten bestämmer mamma och pappa, när man är tonåring likaså (de försökte i alla fall…) och när man sedan träffar en partner så ska man vara överens om vardagen och allt däremellan. Kommer sen barn så vill man göra allt för barnen. VAR KOMMER MAN SJÄLV IN NÅGONSTANS? Jo, NU!!  NU är det min tur!

Alla som läste min första krönika i Magazin24 vet vad jag pratar om: Att leva livet medan tid är!
Nu när man är ensam, ingen man, barnen är vuxna, man är pigg och glad – det är NU det är dags att leva! Göra det JAG vill! Och det gör jag!

 Därför åkte jag till Goathland igen och jobbade! Fick massor av nya erfarenheter och nya vänner! En del av vännerna är underbara män också… 🙂
Därför gör jag precis vad jag vill utan att fråga någon annan. Utan att sätta någon annan före mig själv och mina önskemål.

Därför fixade jag ett nytt företag! Here I come!!
Därför går jag upp när jag vill, sover när jag vill, äter vad jag vill och dricker vad jag vill. Därför planerar jag min framtid utifrån vad just JAG vill göra!

Nu är det BARA JAG!

Det tog några år att komma hit. Det tog många svarta dagar och nätter, många tårar och mycken förtvivlan. Men nu är jag här – LEVER LIVET! Jag vill tacka och alla fina vänner jag fått där!
Jag vill tacka Lars som såg MIG och väckte upp mig från det döda!  Jag hoppas innerligt att du också får ett bra liv Lars! Det är du verkligen värd!

Jag vill självklart också tacka The Goathland Hotel i North Yorkshire! Tack Hannah, Sophie och Mr and Mrs Richardson för förtroendet! Med Hannah och hennes familj började resan mot England.

Denna blogg skrivs inte för att ”show off” som man säger på engelska! Bloggen skrivs alltså inte för att skryta eller att framhäva mig själv! Inte heller för att briljera med det faktum att jag anser att jag har ett underbart liv.
Jag skulle aldrig göra så. Jag vill aldrig göra andra människor ledsna – tvärtom! Jag vill få människor att se vilka möjligheter som finns – när det ser ut att vara som mörkast. Det är det som den här bloggen vill göra! Råd till ensamma kvinnor och uppmuntran till män!

Bli din egen lyckas smed!!

Är du 40+ med utflugna barn eller kanske inte har några? Är du ensam – blivit lämnad, lämnat själv eller aldrig hittat någon? LEV LIVET! Smid din egen lycka!

Jag tror att det finns en hel del singelkvinnor som tänker så här redan och ännu fler som bör börja med det! Tyvärr tror jag att rätt många män aldrig kommer på tanken. De män jag känner som blivit singel har snabbt kastat sig in i något nytt igen – eller säker febrilt efter en ”ersättare”. Är det en morsa dom söker?? Sluta med det och lev livet! 🙂 Du kan få ut så mycket mera och det finns många tjejer där ute som tänker likadant!

Följ dina drömmar, tro på dig själv och ge inte upp! För det största äventyret du kan vara med om är att leva dina drömmars liv!

SÅ FÖLJ DINA DRÖMMAR!! Och om någon betraktar dig som korkad, försöker övertala dig att du ingenting kan, ”det går aldrig!” och vill krossa dina drömmar:

Puss & kram/Susanne

En dag bestämde jag mig! Nu får det vara nog.

 Jag älskar att ge! Älskar att bry mig om, att visa uppskattning, förgylla vardagen för någon, överraska med något bara för att göra någon annan glad.
Jag älskar också att få vykort – och att skicka! Det gäller även jul- och påskkort och självklart gratulationskort på födelsedagar och namnsdagar – joho då, även namnsdagar!

Men med åren har människor slutat skicka kort. Det kommer färre och färre julkort och så gott som inga påskkort alls. Gratulationskort kan det komma men vykort från semesterresor – nästan aldrig.

Det handlar om att bry sig om varandra – och att visa det, så känner jag.

För mig är samhörighet viktig. Omsorg och omtanke. Att bry sig. Det betyder också att jag berättar när jag ska åka bort och talar om när jag är hemma igen. Uppskattar också att mina nära gör detsamma. Känslan av gemenskap – att vi bryr oss om varandra – att vi har lite koll på att allt står rätt till. Att vi finns där för varandra.
Det har jag lärt mig hemifrån från mina föräldrar. Vi hade en särskild ringsignal för att meddela: – Nu är jag hemma! Nu behöver du inte oroa dig mer.
En telefonsignal – det räckte.

 Men jag har bestämt mig. Det vår vara nog nu.

Jag vill inte göra avkall på min medkänsla, min omsorg och min önskan om att göra livet lite ljusare för någon om jag bara kan. MEN – jag hejdar mig en smula. Väger in hur mycket det är värt.

Med det menar jag inte att jag förväntar mig tack och stående ovationer för det jag gör – inte alls. Det är inte den personlighetstyp jag är.
Men att hela tiden och ge och inte få respons ger en känsla av tomhet. En sorg. Som att ha en konversation med ett fotografi eller en bild. Glada, varma känslor som ges – men som aldrig studsar tillbaka.

Det handlar inte om bitterhet eller missnöje från min sida. Snarare tänker jag – mina omsorger kanske är besvärande?
Att inte tacka för ett vykort eller en gratulation betyder kanske: – Åh herre Gud, nu skickar hon kort igen och det betyder att jag också måste skicka nästa gång…
Eller: – Jaha, där kom ännu ett telefonsamtal och ett sms – att hon inte ger sig!! Jag orkar inte berätta hela tiden att jag kommit hem! Orkar inte berätta vad som händer i mitt liv. Varför måste jag? Kan hon inte bara sluta tjata!

Det handlar för mig om att växa. Från bådas håll. Både för den som ger av sig själv och för den som är mottagare.
Och det finns en gräns. När ens omtanke och värme stelnar till och blir kall. När man ger upp – för det verkar ändå inte uppskattas – eller tvärtom – det kanske bara är jobbigt för motparten.

Då växer jag. Slutar curla, som jag kallar det. Slutar visa så mycket känslor hela tiden. För jag känner mig stark och förstår att ta vara på mig själv. Växer för att själv orka och må bra.

Motparten behöver kanske också växa. Bestämma sig för hur han/hon ska förhålla sig. Ska det vara omtanke och medkänsla – eller inte, och om – hur mycket?

Och vad innebär det att sluta bry sig om? Om det känns jobbigt och pressade att bemöta någon – hur känns det den dag du själv behöver känna att någon finns där? När du själv behöver ha koll på att dina närmaste mår bra? En form av ansvar faktiskt.

Handlar det kanske om livspusslet och stress i vardagen – att inte ha tid att bry sig om? Och vad betyder det i sin tur? Vad är viktigt i livet och inte?

En tanke. Ett val. Jag har gjort mitt.

Det känns lite ledsamt och jag kan säkert inte hålla mig.
Men det jag nu kommer att göra – det gör jag mera för min egen skull. För att jag bryr mig om någon.  För att det känns gott i mig. För jag älskar att ge av mig själv.

Jag hoppas självklart att motparten ska uppskatta det jag gör  – men är det besvärande och bara jobbigt så hoppas jag personen vågar säga ifrån. För det är också att bry sig om – och att växa.

Jag har slutat curla! Hur gör du?

Idag kommer hela bloggen att handla om Åsa Beckmans inlägg i gårdagens DN – den med rubriken

Åsa Beckman: Varför är det en triumf för män att ha yngre kvinnor?

Det första som jag frågar mig är: – Vem säger det? Vem påstår att män triumferar med yngre kvinnor?
Uttalandet är så där lättvindigt, allmänt hållet och luktar lite gammaldags nucka, tycker jag. För övrigt gäller det hela Åsa Beckmans inlägg.

För att ni ska förstå vad jag pratar om – gå in HÄR och läs Åsa Beckmans sida!

I stort handlar artikeln om stackars kvinnor runt 50-60 som blir lämnade av sina ungefär lika gamla män för, citat artikeln ”han ”tror” att han är förälskad i en yngre kollega”.

Åsa Beckman bekänner att hon trott att män som lämnar sina kvinnor för de mycket yngre bara är fördomar i böcker och filmer – och att hon brukar roa sig med (!) att citera författaren Tom Wolfes dråpliga mening (Åsa Beckmans formulering) –
”she had second wife written all over her”. !!!!

Jag blir faktiskt lite skakad. Vad menar Åsa Beckman med det? Hur ser dom kvinnorna ut??

Åsa Beckman berättar vidare att hon uppskattar att ungefär 70% av hennes medsystrar är med om hur deras män förälskar sig i andra, citat ”De upprätthåller småflirtiga konversationer på sms, mejl och på sociala medier, nätdejtar och tar en drink eller två. Eller kommer hem och bekänner att de redan varit sexuellt otrogna.”

 Men vad är det där för gnällande!? Är det så att mannen hittat någon annan – oavsett den nya andras ålder – och paret är i 50-60-årsåldern – men så ta då chansen själv!!
Eventuella ungar är utflugna och är man 50-60 har ungarna i alla fall passerat småbarnsstadiet – så byt liv du också! Är mannen ute efter något nytt och roligare – så tack och hej då! Nytt liv väntar även för dig! Spännande!

Sen berättar Åsa Beckman om att hon inte alls är ”moraliskt upprörd”men det är nu det kommer – hennes problem med siffrorna – åldern!

Åsa Beckman uppfattar det som att män stoltserar med yngre kvinnor, rent av triumferar med det.
Tja, om hennes föråldrade och tråkiga synsättet skulle spegla alla kvinnor runt 50-60 – ja, då kanske mannen känner ett uns av stolt triumf över att han kommit undan.

Åsa Beckman fortsätter nu med att raljera om dessa i hennes tycke triumferande män. Citat Åsa Beckman:

”Men jag försöker verkligen ändå – helt uppriktigt – förstå hur det ser ut i de här uppspelta männens huvud när de är på väg ut på en hemlig date med Anna, 31.
När de står där i badrummet och kammar sig (om de nu har något hår kvar), stänker på aftershave, tar lite tandkräm på tandborsten och möter sin blick i spegeln.”

 Ha ha ha, det är nästan chockerande pinsamt  – Åsa Beckmans uttalande alltså. Lite kränkande faktiskt.

Och det är inte slut där! Åsa Beckman undrar ju hur dom tänker – dom där männen – och här är de tre versioner som Åsa Beckman tror huserar i dessa mäns arma skallar:

”1) Det här är liiite genant. Jag känner mig fantastiskt levande men inser också att jag håller på att förvandlas till en schablon. 

2) Det vi har är fullkomligt unikt! Varken hon eller jag har varit med om något starkare. Detta kan inte jämföras med något annat i hela världen. 

3) Det är helt ok att jag framstår som en schablon. Jag får tvärt om en kick av att jag nu kvalar in bland alla de framgångsrika män som har yngre kvinnor vid sin sida. (Framför sig ser de då typ Richard Gere på röda mattan.) ”

(Fotot är från Åsa Beckmans sida i DN)

 Nämen, nu tror jag nästan att jag storknar!! Vad är Åsa Beckman för människa och kvinna? Hur gammal är hon egentligen? Jag menar – hur ålderdomliga är hennes uppfattningar och tankar??
Hela resonemanget är så unket pinsamt där kvinnor framstår som stackare som gråter över sina korkade män som plötsligt skulle bete sig genant och överdrivet eller går in för att vara en ”schablon”. Vad är det för bittert bullshit!?

Åsa Beckman pratar sen om biologi och fertilitet och blir upprörd över att män på 70 ändå väljer kvinnor ”sisådär i 50-årsåldern som ju passerat fertilittesfasen”.

Va?? Kom igen Åsa Beckman – det är 2018!

Är du 40+ har du halva livet framför dig om du har tur! Har mannen tröttnat så kanske kvinnan borde byta bort om honom? För sin egen skull alltså! Byta till något bättre, någon som uppskattar henne!

 Strunta i siffror och larvigt prat om ålder! Dejta hejvilt om du känner för det! Människor mellan 40 och döden är vuxna och vem bryr sig om vem dom umgås med så länge det inte är olagligt eller gör någon illa?

Varför skulle ålder vara begränsande?? Av vilken anledning skulle det vara genant och pinsamt att umgås med 20 års åldersskillnad? Du Åsa Beckman har kanske vänner i olika åldrar som du känner gemenskap med så varför skulle då sex och kroppskontakt vara ett no-no på grund av ålder.

Åsa Beckman, jag har en väninna som är psykolog och hon säger att många män föredrar äldre kvinnor! Vad tycker du om det? Är det okej – äldre kvinna – ung man? Eller ska kvinnor skambeläggas då?
Jag själv fick ett nytt liv när jag blev uppraggad av en 21 år yngre man! Kalla det löjligt om du vill – men jag gick från grå, tråkig tant till värsta snygga bruttan, enligt mina vänner.

Kanske vi ska bli överens om att ålder bara är en siffra, att livet är kort och att det finns mycket att uppleva efter 40 om man lägger bort gammaldags floskler och har ett öppet sinne.

Kom igen MILFen – det svänger ju!!

Åsa Beckman är Dagens Nyheters biträdande kulturchef.

Hon vill att ni kontaktar henne för hennes avslut på inlägget lyder: ”Så mejla mig gärna och förklara: varför måste ni vara ihop med yngre kvinnor? ”

Jag hittar ingen e-postadress men förmodar att det går bra med asa.beckman@dn.se –
dit kommer i alla fall jag att skicka min bloggsida!

 Tills döden skiljer oss åt… På riktigt!

Den här bloggen ska handla om psykopater. Eller kanske ska man vara lite försiktig och säga – det ska handla mer om människor med psykopatiska drag. 

Fullblodspsykopater finns det tack och lov inte så många av. Kanske bara någon procent av befolkningen. 

Pratar man om psykopater tänker man kanske ofta på en ondskefull man som plågar sin omgivning. Bloggaren googlar efter bilder och söker på ”psykopat” och nästan så gott som alla bilder som kommer upp är på män! Några av de första bilderna:  Anthony Hopkins som Hannibal Lecter ur filmen ”När lammen tystnar”:
Och Jack Nicholson ur filmen ”Shining”:
Sjuka galningar som plågar och dödar! Men psykopati behöver inte vara bara fysiskt brutal. Wikipedia skriver så här om psykopati, citat:
”Psykopati (från psyche ”själ”, ”liv” och pathos ”lidande”) är en generell beteckning på en störd personlighet ifråga om känsloliv och vilja att följa sociala normer.
Det räknas ibland som en personlighetsstörning, men finns inte som diagnos i någon standardiserad diagnosmanual.
Psykopati associeras ofta med kriminalitet, men personligheten måste inte vara oförmögen att leva laglydigt. Många begår till följd av störningen handlingar som av majoriteten uppfattas som onda; psykopaten är oförmögen att känna ånger, utan kan tvärtom skryta med att ha kommit strafflöst undan.
Andelen psykopater uppskattas till omkring ett par procent av befolkningen.”

Utöver verkliga psykopater på några få procent kan fler människor ha psykopatiska drag. På Psykologguidens hemsida läser bloggaren följande om s k psykopatiska drag, citat

”Personer som ofta brusar upp och tar till våld, eller hänsynslöst utnyttjar andra människor, utan att känna skuld eller ånger, kan antas ha antisociala och psykopatiska drag.

Betecknande är också den starka dragningen till äventyrligheter som är riskabla både för personen själv och för omgivningen.

Självbilden är störd på så sätt att personen uppfattar sig själv som stark och överlägsen. I följd med detta tycker man sig ha rätt att utnyttja andra, antingen för att man annars själv skulle bli utnyttjad, eller för att de andra är svaga och därför föraktliga.”

 Robert Hare är en kanadensisk världsledande forskare och professor inom kriminalpsykologi.
För att de psykopatiska dragen ska betraktas som en sjukdom bör personen ifråga ha nått över ett bestämt mätvärde i psykologisk testning av olika personliga egenskaper och därtill utgöra en fara för sig själv eller andra människors liv och hälsa. Robert Hare använder sig av 20 frågeområden vad gäller psykopatikriterier:

1. Talför/ytlig charmig
2. Förhöjd självuppfattning/grandios
3. Behov av spänning/blir lätt uttråkad
4. Patologiskt lögnaktig
5. Bedräglig/manipulativ
6. Saknar ånger och skuldkänslor
7. Flackt, ytligt känsloliv
8. Kall/bristande empatisk förmåga
9. Parasiterande livsstil
10. Bristande självkontroll till exempel lättväckt aggressivitet
11. Promiskuöst och egoistiskt sexualliv
12. Tidiga beteendeproblem (före 12 års ålder)
13. Saknar realistiska, långsiktiga mål; agerar kortsiktigt och kan inte planera på lång sikt
14. Impulsiv
15. Ansvarslöshet, till exempel som förälder eller chef
16. Tar inte ansvar för sina handlingar
17. Många kortvariga äktenskapsliknande förhållanden
18. Ungdomsbrottslighet (före 15 års ålder)
19. Överträdelse av villkorad frigivning/utskrivning, begår till exempel nya kriminella handlingar under permission
20. Kriminell mångsidighet, flera typer av lagbrott bland de följande 10: inbrott, rån, narkotikabrott, olaga frihetsberövande, mord/mordförsök, olaga vapeninnehav, sexualbrott, grov oaktsamhet, bedrägeri, rymning från fångvårdsanstalt (är ej ett lagbrott i sig)

Vid användning av Hares lista över kriterier för psykopati tilldelas patienten eller brottslingen 1 poäng för de egenskaper som överensstämmer väl med personligheten och 2 poäng för de som överensstämmer mycket väl. Summan av dessa poäng kan bli som mest 40. Gränsen för psykopati går vid ett sammanlagt poängtal på 30 eller mer.

Har man tur slipper man råka ut för en psykopat eller en person med psykopatiska drag. Bloggaren har råkat på ett par stycken, tyvärr. En av personerna, en man, var i chefsställning och det innebar en mycket svår situation för den underställda personalen. Den mannen prickade in en hel del av kriterierna ovan.

Bloggaren läser vidare på Wikipedia:
”Familjelivet kan vara en etablerad katastrof med partners som fallit för charmen, skrivit alla sina ägodelar på den store charmören och lever mer eller mindre i daglig skräck för nya hot eller utövat våld.”

Den charmige psykopatiske partnern ja – partnern skrivs oftast som en man – men då är det dags att tänka om! Den charmiga psykopatiska partnern kan lika gärna vara en kvinna!

En kvinna som bestämmer sig för att hon ska få det hon vill ha – och med vilka medel som helst. Manipulerar och utnyttjar utan vare sig ånger eller samvete. Tills döden skiljer oss åt…

I den här boken beskrivs psykopatiska drag.
Hur den kvinnliga partnern ”hjälper till”, gör sig oumbärlig – men det är inte av hjälpsamhet. Hon har helt andra mål i sikte. Börjar du protestera kan hon bli en ”drama queen” och gråtande klaga: ”- Efter allt jag gjort för dig!”

 För att fånga dig i sitt nät pratar hon illa om dina bekanta, förtalar dina vänner och får alla att ta avstånd från dig. Hon vill ha dig för sig själv – så att hon som en giftspindel kan suga ur dig allt. Att ljuga och luras är vardagsmat för henne och inget hon känner skuld eller ånger för.

Det finns en hel del böcker skrivna om psykopatiska män men först nyligen har det kommit ut en bok om kvinnlig psykopati.
Citat om boken från Adlibris:
”Kvinnliga psykopater är mästarmanipulatörer och kan ställa till med mycket elände på en arbetsplats. Ofta blir konsekvenserna förödande, både på ett mänskligt och arbetsmässigt plan. Därför är det av stor vikt att vi skaffar oss mer kunskap om hur de fungerar för att i tid kunna hejda deras framfart.
Forskning och media har länge fokuserat på manliga psykopater. Men hur mycket vet forskarna egentligen om kvinnliga psykopater och hur uttrycks det unika kvinnliga psykopatiska beteendet på jobbet? Stämmer det att kvinnliga psykopater använder sig av skvaller, manipulation och sex som medel för att nå sina mål?
I boken fördjupar sig författarna Lisbet Duvringe och Mike Florette i ämnet psykopati och reder ut begreppen.”

Bloggaren som råkat ut för en kvinna med psykopatiska drag har kontaktat Lisbet Duvringe för att få veta mer.
Om man tänker om – och istället för att tänka kvinna på en arbetsplats – tänker kvinna i relation, med relationen som arbetsplats – så blir det intressant, känner bloggaren.
Byt ut arbetsplats mot relation! Mästermanipulatörer som ställer till med mycket elände – med förödande konsekvenser som följd… Skvaller, manipulation och sex som medel för att nå sina mål…

Boken ”Kvinnliga psykopater” kostar 199 kr på Adlibris.

MEN – hur tar man sig ur en relation med en psykopat!? Eller med en närstående som har psykopatiska drag och använder dem på just dig!?
Ja, att klara sig ur knipan själv är inte lätt. Ju hårdare grepp personen fått om dig desto svårare är det.

Alltmedan du lider kan dina, numera före detta vänner, se ned på dig. Dels för att du vänt dem ryggen men också för att du som man ”inte kan säga ifrån”, inte sätter ner foten när kvinnan i din närhet förstör ditt liv. ” – Hur kan han bara låta det ske!? – Be henne fara och flyga!!”
Dessa s k vänner har ingen som helst aning om hur beräknande och samvetslös en psykopat kan vara… Hur svårt det är att själv klippa trådarna…

Du som hamnat i psykopatens nät – ta hjälp! Se till att få andras stöd att klippa trådarna där du hänger som marionettdocka i psykopatens hand!
Har du varit utsatt för manipulation och lögner länge behöver du med allra största sannolikhet hjälp. Prata med en psykolog! Kontakta de vänner som finns kvar och som förstår din situation.

Psykopater kan avslöjas! Människor med psykopatiska drag kan utmanövreras! Om detta finns att läsa i boken som bloggaren köpt! Mer kött på benen kommer bloggaren att få genom kontakten med Lisbet Duvringe och boken:

Tills döden skiljer oss åt… Inte en chans – du lömska psykopat!!

Är du intresserad av att veta mera – hör gärna av dig till bloggaren! Det går bra att skicka e-post under adressen: linde@telia.com

Nu något helt annat!

ARG blir bloggaren över sådant här:   Kändisar som förutom de pengar de tjänar som idrottsmän, skådespelare eller sångare m m – också ska sko sig på spelberoende! Locka folk att spela bort sina pengar!
S Å   D Å L I G T !! SKÄMS Zlatan, Måns Zelmerlöv, Frank Andersson, The Mauler, Sara Sjöström, Eva Fröling m fl.

Lite roligare saker! Bloggaren gillar att titta på Let’s Dance! Hon blir glad över alla härliga par som dansar så bra! Igår blev det en riktig rysare. Bloggaren röstade på sin favorit och han kommer till finalen nästa fredag! Daniel Norberg!

Men bloggaren gillar även Jon Henrik Fjällgren så i finalen kvittar det lika vem som vinner, tycker i alla fall bloggaren! 

Lite personliga bilder på slutet!

Denna tjusiga kärra skulle kunna vara bloggarens! 

Eller inte! För en mille har hon inte men däremot tumme med ägaren! Så låna lite gick bra! 🙂

Katter också!  Två av bloggarens tre! Bröderna Brothers! Curry och Felix! Dom gillar inte värmen men imorse var det OK med en promenad på gården. 11 grader är behagligt, tycker både katterna och matte!

Sköt er nu därute! Glöm inte det pilen pekar på!! Att bloggaren är en BITCH och det står hon för – fullt ut! 🙂

 Puss och kram till dom som vill och som vanligt: VÄRSTA SMACKAROOKYSSEN TILL ÄLSKLING!!!

I förra bloggen togs misshandel upp. Hur kvinnor misshandlar män! Inte med hugg och slag utan mer sofistikerat än så.

Psykisk misshandel – tjata, skälla, gråta och hota med barnen. Trycka ner en annan människa psykiskt för egen vinning.

Kvinnor som hatar män verkar glömma denna form av misshandel. Eller möjligen förringa den. Och ändå blir denna form av misshandel – en misshandel x 2.

Vem skojar om en kvinna som trycks ner och misshandlas? Knappast någon. Men män som misshandlas psykiskt kan man göra sig lustig över. x

Men hur kul är det egentligen? Inte ett dugg roligt! För i mäns värld – vilken man beklagar sig över denna form av misshandel!? Vilken man skulle ”prata ut” med en annan man om att han trycks ner hemma? Män som enligt Venus/Mars-teorin (se förra bloggen) inte förstår känslor – hur hanterar han denna känslomisshandel?
I den machovärld som många män befinner sig i anses en nedtryckt man pinsam – en tönt! Inte man i sitt eget hus! ”Pussywhipped – en fittpiskad stackare”! Vilken redan sårad man skulle våga berätta för andra män – och räkna med förståelse!?
Dubbel misshandel alltså.

Men vad kan man då göra?

Tja, det första som kvinnor borde göra – kvinnor som enligt Venus/Mars-teorin odlar sitt känsloliv – är väl att inse vad som pågår! Hitta en balans i åsikterna kring vad män liksom kvinnor har för sig när de visar makt.
Inse att makt kan ta sig uttryck på olika vis – där ”det enkla” är en smäll på käften medan det gnagande psykiska är betydligt svårare. Med detta INTE sagt att fysisk misshandel ska försvaras!

Men vad gör vi då!? När vi ser att något inte står rätt till? HUR kan vi gå tillväga när ambulansen är på väg…
…och det brinner i knutarna!

Utbrändhet är en fasa! Att inte orka leva p.g.a. all stress och press är en fruktansvärd tragedi. Tim Bergling uppmärksammas mycket nu och med all rätt.
Men stress och press kan man känna av så mycket annat. Där jobbet kanske inte är just den utlösande faktorn. När orken tryter och man inte ser någon utväg längre.

Vad gör du? Nu talar jag om MÄN! Om män som mår riktigt dåligt psykiskt av manipulerande kvinnor!

VAD GÖR DU för att hjälpa?

 Ett bra sätt är att LÄGGA SIG I! Att faktiskt visa att man ser vad som pågår! Att inte titta bort eller urskulda sig med ”det är inte mitt problem”.
VÅGA FRÅGA! Och ge dig inte om du får ett undvikande svar!

Här tror jag faktiskt att kvinnor kan göra en stor insats!
Kvinnor som förstår hur andra kvinnor agerar. Som förstår detta med att ”gråta sig till saker” och som förstår vad ”hot med barnen” kan leda till. Som inser betydelsen av psykisk misshandel och som kan möta kvinnor på deras egen planhalva. GÖR DET!
Bli en tolk från Venus till männen från Mars!

Om kvinnan har fastnat i sitt destruktiva beteende kan det vara nödvändigt med psykologkontakt.
Mannen i sammanhanget kan självklart behöva detsamma.

Är det riktigt illa – läs den här boken! Thomas Eriksons bok ”Omgiven av psykopater. Så undviker du att bli utnyttjad av andra”.
Tipset om boken har bloggaren fått av en man som arbetat som chef länge och som har haft hand om olika sorts människor bland sin personal.
Bara några få procent av alla människor är psykopater – men man kan ha psykopatiska drag! HÄR kan du köpa boken via t ex Bokus! Häftad för 179 kr.

VÅGA LÄGGA DIG I!

Och du man som befinner dig i detta fruktansvärda läge av psykisk misshandel – TA EMOT HJÄLP!

När allt ser mörkt ut. Upptäck ljusglimtarna! Se halmstrået! Det finns alltid lösningar bara du orkar och vill se dem.

Bloggaren är en sådan som inte ger sig för det svåra. Som agerar om hon kan.  Som delar med sig av livslusten. Gör det du också. Det är inte svårt. Det handlar om att känna in och att våga.

Var rädda om er men var också mycket rädda om varandra! Och om dom andra! Dom där som beter sig annorlunda plötsligt. Som drar sig undan. Som det kanske pratas illa om! VÅGA VARA RÄDD OCKSÅ OM DOM!

Bloggaren är rädd  – särskilt om Älskling förstås!

Som bonus ligger en diktblogg under den här idag! Bara att scrolla ner.