Feel in the Blogg

GOD JUL –

Och GOTT NYTT ÅR!! Här går det undan!

Nu ska jag försöka skärpa mig lite och komma med fler bloggar! Men det är lite fullt upp numera med allt möjligt. Företaget, krönikor till Magazin24, Stadsmissionen och täta kontakter med England…
Men lite bättre på att skriva här ska jag bli nu!

Det finns mycket att skriva om. Personligt och mer allmänt. En sorgesam sak är att älskade katten Curry somnade in helt plötsligt den 24 november.
När jag vaknade på morgonen låg han död i soffan. Han såg ut precis som om han sov bara…
Älskade katt! Curry blev 14 år.

Sen kommer det att finnas mycket att skriva om politiskt. Vårt sjuka Sverige som låtsas vara så godhjärtade och bra – men som inte klarar av att hantera allt som händer.

”- Det har gått över styr!”, som en manlig bekant sa till mig idag.

Och han är bara en av väldigt många som säger samma sak. Knyter näven i fickan för man får ju inte prata högt om detta…

Ni vet precis vad jag menar! ALLA vet vad jag menar!

Och väldigt många har lösningar som är helt sjuka för att de som är satta att styra landet inte tar sitt ansvar! Inga andra partier heller!
Det kommer att gå åt helvete! Sanna mina ord! Sen får vi hjälpas åt att bygga upp landet igen…

MEN – detta är bara en snäll början på mer bloggande.
Snäll är jag också i min krönika som kommer i Magazin24 lördag 18 januari!
Mindre snäll blir jag februari! Då får ni se upp! Då kommer ”käftsmällskrönikan”!!

Men nu en snäll början. Och ett snällt slut.

Sluten först: Thomas Bolander levererade åter en toppenfin julgran! En riktig drinkare – granen alltså! Vatten ska den ha varje morgon! Det kan bli en rekordgran igen – som får stanna till mars månad kanske!!

Nog måste jag ha varit lite snäll ändå för jag fick väldigt många och fina julklappar! Här är några favoriter: ”Factfulness” av Hans Rosling med familj. En fantastiskt bra bok! Ett måste i varje hem, tycker jag!

Dessa fina broscher visar att givaren känner mig.

Och de här – säger samma sak – givaren känner mig! 🙂 Redo för knockout!!

Från Kerri i det hårt elddrabbade Australien: En fantastiskt fin almanacka.

Från Jacquie: ”Good friends make you sparkle” – så sant! Och Jacquie är en av mina goa vänner där borta i UK som får mig att ”sparkle”!!

Mer från England! 🙂 Den här julklappen visar att den goda vännen där borta också känner mig väl! Fish & Chips med mushy peas är en av mina favoriter!! Sen får väl sonen fixa fisken och potatisen i sin julklappsfritös!

Broder Mats gav mig en fantastisk resväska förra julen – i de brittiska färgerna. Han var lika klurig i år!! Världens häftigaste badlakan!! Passar mig perfekt!!

Det var julen det.

Mellandagarna tillbringades med familj och vänner. Promenad och fotografering fanns också på önskeschemat! Att promenera längs med Arbogaån är underbart. Och ger så många härliga bilder.
Vädret är ju märkligt – ingen snö och massor av regn. Så ån har väldigt mycket vatten just nu!

Ett besök på Fotografiska i Stockholm blev en höjdare vid 2019 års slut. Utställningen ”Places beyond” av Erik Johansson rekommenderas verkligen. Här ett par smakprov:

Om tiden…

och vad den gör med oss i stressen och utbrändhetens tecken…

Sen kom nyårsafton. 
De här bilderna är tagna på nyårsaftons morgon.

Sen klev det nya året in!  Vi skriver 2020 nu!

Den 1 januari 2020 målades plötsligt mitt kök i rosa toner! Solnedgången blev färgsprakande och gjorde hela rummet förunderligt, härligt rosa!

Och vi som inte har möjlighet att se solen sjunka i en brinnande horisont fick ändå uppleva en fantastisk himmel. 

Måtte detta vara ett tecken på att år 2020 blir lika rosaskimrande och härligt för oss alla och i alla aspekter av livet!

Lite visdomsord på slutet: ”What ever you decide to do – make sure it makes you happy”.
”Vad du än tänker ta dig för – se till att det gör dig lycklig!”

”Dream as you will live forever – live as if you will die tomorrow.”
”Dröm som om om du skulle leva för evigt – lev som om du skulle dö imorgon!”

MED ANDRA ORD – L E V   L I V E T!!! NU!!!

Det gör jag och mina katter!!

Vi ses!

Oj, vad det fanns mycket att skriva om idag! Ett uppdämt behov kanske. Har varit lite låg ett tag. Är man utbränd som jag så räcker inte krafterna alltid till – inte ens till det roliga man vill göra.
Men nu känns det som om jag snart kan slänga mig upp på banan igen!

Jaha, vad ska vi börja med då? Jo, en av de saker som gjorde att min dip och depp blev lite längre än väntat. Kissen Felix har råkat illa ut igen… Hemsk bild, eller hur! Och inget mot verkligheten och hur stackars Felix fick ha det…
Ja, även matte blev förstås drabbad. Här på bilden är dränaget borttaget men det skulle fortsättas att rengöras runt såret – och tratten skulle vara på…
Stackars Felix! Inte nog med det fysiska – han deppade ihop över att vara instängd 10 dagar. Inte kul för en frihetsälskande katt!

Och vad hade hänt, undrar någon? Jag misstänker starkt Vilda Wilma igen! Felix är en så snäll och vänlig kisse och skulle aldrig starta ett bråk – men lilla röda kissen Wilma har inga problem med det och Felix är en som hon gärna ger sig på…
Men tiden läker alla sår, heter det ju, och så även för Felix! Lyckan var STOR när han äntligen fick gå ut igen! Tidigt, tidigt onsdag morgon gick matte upp för att kissen skulle slippa vänta längre.

Kanske är det så här: ”Tid av HELVETE kan få en att förstå LYCKA – när helvetet är över.”
Så kände jag här om morgonen.

Annat som kan göra en glad är att hitta de där kläderna som man inte visste att man letade efter – men som man direkt kände att man måste ha!! SÅ fin gul färg och jättemjuk! Måste köpa!

Sen den här jackan! OJ! Också SÅ mjuk och med kapuschong som jag bara älskar!
Oroade mig lite, men bara lite, över plånboken – men sen kom jag på att jag var på KappAhl och att jag faktiskt fått med mig den kupong som kom i brevlådan här om dagen!!

30% rabatt!! Hurra!! Det blev nästan så jag fick tröjan gratis! Min turdag!
Kan behövas efter allt elände.
Och inte är jag en sån som säger nej till second hand heller! Den här fina blusen hittade jag på mitt jobb – Röda Korset i Västerås! För 50kr!!

Så fina färger och mönster!

Men ska vi ta lite mer elände när vi ändå håller på? Så är vi av med det.

Så får det bli!

Jag är ju krönikör i Magazin24 och min krönika i september såg ut så här: Rubriken är ”Viljan att döda” och jag skriver om en sak som jag tycker är märklig. Hur man som jägare kan känna en vilja att skjuta, döda, när man går i skogen och ser ett fint djur.
Jag skriver också om det sjuka varghatet och om mina egna upplevelser av att möta varg öga mot öga – ett fantastiskt möte, andaktsfullt och ödmjukt. Skriver om mitt måtto: ”Lev och låt leva”.
Jag ger också en släng av sleven till en del män. För det är oftast män som är nöjesjägare och ännu mer vanligt att det är män som vill helt utrota vargen från jordens yta.
Du kan läsa krönikan genom att klicka HÄR!

 Döm om min förvåning när jag i dagarna läser en kollegas krönika som handlar om Medåkers skola men som avslutas så här! Citat, markerat som plus:
”+ Att en ny jaktsäsong har startat för Västra Mälardalens digra jägarkår”.

Och markerat med ett minus, skriver krönikören: ”- Att de villebråd man tänkte jaga är uppätna av en okontrollerad vargpopulation”.

Vad det har med Medåkers skola att göra vet jag inte – men jag tänkte genast:

Jag träffade rätt direkt! Trampade på en så öm tå att personen ifråga inte kunde hålla sig utan måste låta några dyrbara krönikerader blir en smocka på mig.
Och neej, jag kommer inte att köra någon pinsam krigföring kollegor emellan på Magazin24. Detta har jag också meddelat chefredaktören. Pinsamt är bara förnamnet…

Män, säger jag bara…

 Vita kränkta män…

Då kommer jag osökt in på dessa rader som kom till mig en morgon:

”Kvinnor är värda så mycket mer!
Men på något vis blir deras livsuppgift att ha hand om män…”

Nu slutar vi med eländet för denna gång och går över på positiva saker! En resa till Stockholm till exempel! Så här glad och lycklig blir man över att få luncha ihop med dottern i vår fina huvudstad! Vi åt på Restaurang Feca som ligger på Torkel Knutssonsgatan! Maten var toppen och även för veganer!
Till och med toaletten var utöver det vanliga!! Visst är den fin!!

 Lovisa visade mig runt i det som numera är hennes hemstad.
Ja, vi har verkligen en vacker huvudstad!

Lite vackra bilder hemifrån så! Först inomhus!  Den vackra azalean som jag fick av min mamma när hon levde, blommar igen. Detta trots sin trånga kruka och jorden den suttit i under många år.
Det är nog kärlek!

Kärlek kanske detta är också! Att jag tålmodigt vattnat och pysslat om denna Agave som jag haft i över 10 år! Jag tog ett skott hos en kille i Piteå och Agaven har växt så sakta – men nu har den fått en knopp! Jag visste inte ens att Agave kunde blomma!

Blommar gör min fina porslinsblomma. Igen!  Också från mamma! Visst är dess blommor vackra och så säregna!

Utomhus är det också vackert, tycker jag.

Även om det kan vara lite grått och regnigt så lyser ju blad och blommor upp!

Härliga höstbilder tagna idag på Glasblåsargården.

Och än finns det blommor! Kaprifolen vid en av portarna är översållad med ljuvligt doftande blommor!
Och balkonglådornas blomster lever än!

Primulan har till och med knoppar!

Och än får utemöblerna stå kvar ett tag till.

Titta så vackert bordet är – regnvått och fullt av löv!

Ja, nog är hösten en härlig tid.  Det tycker både jag och katten Curry!

 Då känner jag att jag vill sjunga som i den där reklamen för Hyundai!

Lucky, lucky, lucky me!
I’m a lucky son of a gun.
I work eight hours, and sleep eight hours.
That leaves eight hours for fun.

Lucky, lucky, lucky me!
Even though I haven’t a dime,
I laugh and play in a carefree way
And I have a wonderful time.

I smile at the sun and when daylight is done
Ev’ry evening is loaded with charms.
I wish on the moon, and I whistle a tune
And I dream of a boy in my arms.

Lucky, lucky, lucky me!
You can kiss your worries goodbye.
Life’s a chuckle and Lady Luck’ll
Make you as lucky as I!

Det är Evelyn Knight som sjunger i reklamen. Evelyn Knight var en framgångsrik amerikansk sångerska på 1940-50-talet. Hon avled 2007, nästan 90 år gammal.

Du kan lyssna på sången genom att klicka HÄR!

Ja, jag känner mig både ”lucky” och lycklig!

Önskar att du gör det samma!
Lucky och lycklig!
Var rädd om dig!
Vi ses igen!

Nästa lördag, den 28 september, är det 25 år sedan M/S Estonia gick under och 852 människor omkom…

En fasansfull olycka. Jag fyller år 11 september och 17 dagar innan olyckan var jag och familjen på kryssning till Helsingfors.
Vågorna gick höga! Jag vaknade mitt i natten av att fartyget gungade och tittade ut!
Becksvart ute – men man såg de enorma vågorna slå mot fartyget.

Jag blev rädd men min man sa: – Det är inget farligt! Det här är en stor båt! Ingenting kan hända.

 17 dagar senare gick M/S Estonia under i en kraftig storm.

Jag vet att hade jag och familjen varit med på Estonia så hade jag inte överlevt. Jag hade aldrig klarat att rädda både mig själv och mina tre barn…

Jag minns morgonen den 28 september 1994. Som vanligt var jag upp tidigt. Skulle snart till jobbet. Vi hade ett möte med facket inbokat. Radion var på lite lågt medan jag drack mitt kaffe. Efter en stund hörde jag att det flera gånger upprepades: – Mayday, mayday!
Jag vred upp ljudet och tog del av det obeskrivligt hemska.

Till mötet klockan 8 kom inte en av de fackliga representanterna. Det visade sig att både hennes syster och hennes ena dotter befann sig på M/S Estonia…

HÄR kan ni på Wikipedia läsa om Estoniaolyckan.

Lördagen den 28 september kommer mina tankar att gå till alla de som befann sig på M/S Estonia. Alla som gick under med fartyget. Och de 126 som räddades och upplevde fasansfulla timmar. Mina tankar går också till alla anhöriga.

Sist vill jag skriva att jag älskar skogen. Att skogen gör mig lugn och trygg. Skogen är en lisa för själen.
Det har numera blivit trendigt att ”bada skog” men följande devis:

”There’s no wifi in the forest, but I promise you’ll find a better connection”.

Kanske en vilsam promenad i skogen känns lämpligt nästa lördag. Var rädda om er och om varandra!

Denna blogg och gårdagens kom till som lite terapi. Mitt skrivande är också terapi – liksom skogen. Detta p.g.a. ett bakslag vad gäller min utbrändhet tillsammans med vårdandet av en skadad kisse. 

Massor att skriva om idag MEN vi börjar med den här godingen! Felix!
Felix är katten med nio liv men som avverkat en del av dessa… Påkörd som liten och överlevt, överlevt ett par svåra infektioner också varav en konstaterades i höstas. Efter operation och hjälp från Anicura Djurklinik i Arboga såg Felix’ rygg ut så här. Rakad rygg och dränage…
Felix blev frisk men pälsen ville inte växa ut helt. Den kom bara i tofsar.

I slutet av april tog jag kontakt med djurkliniken igen och veterinären trodde att Felix skulle få leva med bara tofsar på ryggen. Jag fick rådet att smörja in hans bara rygg med Solosun:
”Solosun är en solskyddssalva med solskyddsfaktor 10 för djur. Solosun skyddar mot solens brännande och uttorkande UVA- och UVB-strålar som kan orsaka sveda och soleksem.”

Huden blev mindre torr OCH nu – efter sju månader växer pälsen ut igen!! Underbart!! Inte undra på att Felix ser så här förnöjd ut!

Nu över till något helt annat, som man säger.  Hijab! Ha åsikter om denna huvudbonad och du sätter fart på de sociala medier du vistas på!!

 Och det hjälper inte att man uttrycker sig i ordalag som jämställdhet, frihet, rätten att själv välja vad man vill ha på sig eller inte – man är lik förbannat islamofob… SÅ tråkigt!

En del kvinnor kan blir riktigt upprörda över mig och mina åsikter då. Jag förstår inte riktigt hur den sortens kvinnor tänker och som dessutom kallar sig feminister! HUR kan det vara okey att i Sverige – vårt jämställda land – blunda för sådant här: (Foto via Google).
En varm sommardag – mannen i kortärmat och kvinnan i svart tält!

HUR kan detta försvaras av en del feminister! HUR kan det vara fel att reagera på detta i jämställdhetens namn?  HUR kan kvinnor blir förbannade på andra kvinnor för att vi tar upp en sådan här ojämlik och kränkande sak?

Män ska INTE förtrycka kvinnor i religionens namn och inte på andra sätt heller! Det handlar om att alla människor – även kvinnor – har mänskliga rättigheter!

Tar man upp det faktum att vissa kvinnor går klädda så här: Så kan man få de mest bisarra kommentarer. Från kvinnor!

Att det är lika fel att gå klädd så här: Eller så här:
Men inte så här…

Men var går då gränsen?? HUR kort ”får man ha på sig” och HUR urringat?? Är det här för mycket?? OCH – vem bestämmer det??

Jag har t o m fått kommentarer från kvinnor som påstår att det är män som bestämmer att kvinnorna ska ha ”för lite på sig”! Att dessa stackars kvinnor är tvingade av män till att bära korta, snäva kjolar och dekolletage!!!
Hur bisarra känns inte sådana påståenden!!

DÅ kan man börja tänka på det här: Att vissa kvinnor inte riktigt gillar män – över huvud taget.

Att det liksom inte spelar någon roll hur män beter sig  – vare sig bra eller dåligt. Och oavsett vilken man det handlar om. För ALLT vad män gör och ALLT vad män säger är FEL!

Som att vissla uppskattande efter en kvinna som går förbi.  Det är SÅ FEL! USCH OCH FY!!
Varför då?
Jo, en del anser att det är sexuellt våld!! Helt otroligt…

Var går gränsen liksom? HUR ska män få kontakt?

Se för fan till när, var och hur du visslar på den där favoritlåten du har – det KAN uppfattas kränkande!!
Sexuellt våld…

Är det jämställdhet? Är det feminism? Handlar kampen om att förtrycka och kränka tillbaka?
Det är i alla fall inte min feminism och min jämställdhet!

Hur kan catcalling vara våld och förtryck – och inte det här: Mycket märklig inställning hos vissa feminister.

Islamofob är jag alltså nu – men blir också kallad rasist! För det finns fler saker man inte får prata om och det handlar om antalet människor som invandrar hit.
Jag besökte nyligen Försäkringskassans kontor i Västerås. Det var kaos där. Hur mycket folk som helst köade för bidrag. Och – det som man inte får säga – 95 % var människor utan s k svenskt utseende.
Det var gravida mammor med 5 barn och det var män.

DET får man inte skriva eller prata om för då är man

Men det handlar inte om vilka människor det är som kommer hit! Vilket etniskt ursprung eller religion de har! Det handlar om det här: Pengar!

Hur pengarna ska räcka. Mycket enkelt faktiskt – och jag har skrivit om det tidigare. Enkel matematik. Vi betalar in skatt för att pengarna sen via staten ska gå till bidrag av olika slag. MEN – för att det ska finnas pengar så måste det betalas in skatt också! DÄR har vi problemet: Plånboken! Svenska statens plånbok! Den måste regelbundet fyllas på! Och ju fler som behöver bidrag – ju mer pengar måste komma in i plånboken.
Blir det obalans – d.v.s. färre människor jobbar och betalar skatt – och fler lever på bidrag – så blir det till slut så här: Tom plånbok!

Enkel matematik och har ingenting med rasism att göra! MEN att inte tillåtas prata om dessa ekonomiska problem ger bara Jimmie och hans bedrövliga gäng fler medlemmar:

Och det går liksom inte att prata om det på ett vettigt sätt – för ”dom som vet” har redan bestämt sig:

SÅ sorgligt! Och SÅ förödande! Genom att blunda för verkligheten som den är och måla in sig i ett hörn – kommer det att ta HUR LÅNG TID SOM HELST innan vi når jämställdhet, demokrati och rättvisa.

 Så nu är jag både islamofob och en jävla rasist. Visst är det märkligt!
Jag som vurmar för alla människor lika värde och som dessutom förstår lite matematik även om jag också har ett generöst och varmt hjärta.

Och som gillar filmer som den här: Green Book! Se den! Filmen tar upp rasism – verklig rasism. MYCKET sevärd! Rekommenderas!

Fina bilar är det i filmen också! 🙂

Lite annat på sluttampen! Det här!

Min gamla tullstuga är nu såld! Jag hoppas att den nye ägaren kommer att njuta och må riktigt gott i detta fina lilla hus!

En bok jag nyss köpt! Skyll på Åke Edwardson som i en av sina deckare skriver om kokboken! Så den fick jag ju lov att beställa! 🙂

Passar mig precis! …the perfect gift for the big boss of your family whoever he (or she) may be.”

Märkligt väder är det också!   Stekande solsken och över 30 grader – för att i nästa stund vräka ner regn!

Men så mycket vackert som växer i detta solsken kombinerat med regnskurar!

Men jag åker snart till England – där är vädret mer stabilt…

60ths Weekend med massor av härlig musik och gamla bilar. Dessutom kommer både Gina och David (Tricia Penrose och David Lonsdale) från TV-serien ”Tillbaka till Aidensfield” (Heartbeat) till Goathland i North Yorkshire. ABSOLUTELY AWESOME!!!

Och så en bild från en sommar från förr:

Det är möjligen kaffepaus i höbärgningen. Platsen är Regna i norra Östergötland. Från vänster närmast i bild ses min kusin Torbjörn, min mormor Edith med hatten lite käckt på sned, morfar Edvin i blåbyxor och till höger sitter jag som liten tjej i vit hätta. Till vänster om mig min kusin Per-Uno och till höger – min mamma Hjördis. Längst bak sitter min moster Doris.
Till vänster i bild, längre bak, sitter pappa Göte. Fotot är förmodligen taget av min morbror Björn.

Och här är jag nu: En tjej som vågar stå för sin mening och som har ett stort och varmt hjärta. Som är optimist men också realist! That’s me!! 🙂

” I will never be a well behaved woman” – jag kommer aldrig att bli en väluppfostrad flicka! Om det innebär att sitta tyst och hålla käften! Aldrig! OCH – LEVA LIVET gäller!! Sån är jag!!

I love men!
Så vissla på ni!

 Imorgon har ni en ny krönika skriven av mig i Magazin24! Rubriken är ”Du borde skämmas!”. Kolla in den imorgon!

VAD vara detta??
Jättedamen Ellen som tappat sin bysthållare??

Nej då, Arbogas nya fina konstverk… Jo, det är sant! Se där långt borta ligger kuporna…

Lite närmare ser de ut så här: Inte mycket bättre, tycker jag.

Ett så fint konstverk gjort av konstnär Kerstin Hörnlund efter ett medborgarförslag från Birgitta Deubler borde ha fått en mycket bättre placering, är min åsikt! Uppifrån ser den vackra ”Stadskärnan” ut så här!

”Stadskärnan” borde naturligtvis ha placerats där alla kan se den och på en plats som utmärker stadskärnan i Arboga! Förslagsvis Stora Torget – direkt utanför Rådhusgården där den nu är placerad – eller på Nytorget. Centralt – en stadskärna!

Men men, så är icke fallet! Så jättebehån får man skymta när man passerar på Stora Torget och råkar kasta en blick in på gården intill… Kanske, kanske upptäcker man konstverket då…

Jag tycker det var ett SÅ BRA förslag av Birgitta Deubler men tycker placering är SÅ DÅLIG!

Annat som placerar Arboga på kartan och nästan i stadskärnan är den gamla Tullstugan på Östra Nygatan i Arboga! Nya bilder kommer här:

Enkupigt taktegel läggs nu! Och inne i huset jobbar Thomas ”Ketchup” Andersson vidare med den äran!

Det som nyss såg ut så här – – ser just nu ut så här:

Det här huset kommer verkligen bli unikt och mycket vackert!

Det är så roligt att få följa arbetet! För såväl den nye ägaren Gustav Öberg som ”Ketchup” vet vad de pratar om och känner för att bevara det gamla och unika men också göra boendet funktionellt och modernt!
Den som får flytta in här kan skatta sig lycklig, sanna mina ord!

Lycklig blir jag av de underbara färger som hösten målar just nu! Titta på det där lilla trädet som lyser och glöder! Det är ett japanskt körsbärsträd som planterades för flera år sedan för dottern Lovisa älskar Japan!

Älskar sin matte gör katten Felix som bevakar mig just nu.  – Ska hon ge sig av snart…så funderas det nog i en liten katthjärna. Katterna vet nästan före mig när något är på gång! Snacka om sjätte sinne!

Fast varken Felix eller de andra två behöver oroa sig. Det kommer att ha full uppbackning här hemma!

Risken finns att ni kommer att få bloggar även från Good Old England!
Det är smällar ni får ta!