Feel in the Blogg

Avsked är så sorgligt och avsked kan vara av olika slag.

En resa med tåg.
En hastig titt ut genom fönstret… …och iväg,
borta….

Men en tågresa kan göras i retur, den älskade vännen kommer tillbaka.
Det finns andra avsked, andra resor, utan returbiljett. Jag har varit med om ett sådant avsked nu. Sorg, förtvivlan, det oåterkalleliga. Sista ordet är sagt, sista kramen, sista smekningen över en febrig kind. Sista gången, sista, aldrig mer…

Dock har jag konstaterat något märkligt. Något förunderligt och underbart. Den käraste vännen är inte alls långt borta. Hon har flyttat in i mitt hjärta, för gott. På det viset är hon alltid nära mig.

Man kan vara väldigt långt borta och ändå nära.
Bevarad för alltid i hjärtat.

Vilka solnedgångar det är nu om kvällarna. Bilden ovan är tagen igår på Norra Ågatan i Arboga. Passa på att njuta, ta tillvara, ha gärna kameran till hands! 🙂

Dagarna rinner iväg och på lördag är den en vecka till första december, på söndag en vecka till första advent! Bloggaren älskar adventskalendrar och nu skickas små sådana iväg till barnen. I behändigt format inklusive kuvert – finns att köpa på Arboga Bokhandel!

Via Facebook kan jag utläsa att reaktionerna på den annalkande julen är delade. Tyvärr verkar de som bävar inför julen vara överlägsna… De som helst vill att januari redan ska vara här så att de slipper.

Jag förstår dom. Jag har varit där jag också. Det handlar om stress och press och oftast om kvinnor. Hur ska man orka jobba och samtidigt bulla upp inför julen, städa och feja, köpa alla julklappar, laga maten, ta emot släkten och dessutom tindra med ögonen på julaftons morgon!?

Sen finns det dom som trots allt gläds. Ser fram emot pyntandet och pepparkaksbaket även om stressen lurar nära.

Varför ska vi leva så stressat och pressat!? Varför ska hjulen snurra så fort och kraven växa så höga!? Det slutar ofta oerhört dramatiskt med trötthet intill utmattning, osämja, sjukdom och kanske ännu värre – skilsmässa och på sikt en för tidig död. Är det så vi vill ha det?

Idag kom den utmärkta tidningen Dagens Samhälle i brevlådan igen och jag puffar för denna artikel: Hälften av maten som serveras i kommuner och landsting är importerad!!
Artikeln talar om dubbelmoral där vi å ena sidan vill gynna de svenska bönderna men å andra sidan importerar maten!

70% av frukten och grönsakerna importeras. Naturligtvis kan en del av orsaken vara det svenska klimatet – men hela 70 %!? Hälften av allt nötkött och kyckling kommer från utlandet och en tredjedel av fläskköttet!

Skärpning politiker inom kommuner och landsting! Skärpning också ni vanliga konsumenter som med lite ansträngning kan välja inhemska produkter!

Så till ”passgången”! Vad är nu detta? Så här läser jag på Wikipedia: ”Passgång är en tvåtaktig gångart som till exempel kameler, giraffer och vissa hästraser använder sig av. Utmärkande för denna gångart är att två ben på samma sida (till exempel höger fram- och bakben) förflyttas framåt samtidigt.”

Vadan detta nu då? Jo, i tisdags upptäckte vi att Vilda Wilma är passgångare! 🙂  Trots att Wilma redan är 6 år har vi aldrig sett det förrän nu! Det kan kanske bero på att hon är lite långhårigt lurvig – men vi har samtidigt tänkt på att hon har en lite klumpig gångstil. Lite som en musklig karl när hon vankar fram. Nu vet vi varför!! 😀

Klicka HÄR för att läsa mera om passgång och se en rörlig bild på en häst med passgång.

Dagens namnsdagsflickor är Cecilia och Sissela! GRATTIS!

Ha en fin dag – oavsett gångart! 😉