Feel in the Blogg

Skärtorsdagen är inne och påskkärringarna gör sig redo. Här hemma placeras påskpyntet ut för traditionell gemyt.

På tal om ordet traditionell och s k traditioner levererar bloggaren idag en liten betraktelse över ”En gång sosse – alltid sosse-syndromet” – och hur det kan förstöra och förgöra en liten kommuns styrning.

Som små kycklingar följer ”en-gång-sosse-alltid-sosse” Mamma Partiet i vått och torrt – på riksplanet som lokalt. År efter år efter år – oavsett vad som händer. Partipiskan viner. Man har lärt sig att lyda.

 Oavsett stort missnöje mellan valen – med ramaskri bland insändarna – protesterande invånare (i det tysta förstås med näven knuten i fickan) – när valdagen är inne lägger man duktigt sin röst på PARTIET! På med skygglapparna när ljudet av Internationalen klingar falskt – till stor förundran för oss andra!

Hur blir det då när ett parti får regera en kommun i nästan hundra år?
Jo, det blir slentrian. Man tar styrandet för givet – blir maktfullkomlig och ansvarslös. Går ett steg för långt…eller flera…

 Veckan i Arboga Tidning har varit skrämmande intressant att följa.  Idag ser tidningen ut så här:
Bloggaren är dock oerhört tacksam över att enmedlemspartiet OPA:s ledare inte finns på förstasidan för att uttala sig… OPA som är ett av de stödpartier som fått Socialdemokraterna att med nöd och näppe sitta kvar vid makten de senaste åren.

OPA som bildades för att värna om just omsorg om människor. I valet 2002 när OPA först ställde upp fick partiet 10 %(!) av rösterna! Se HÄR på P4 Västmanlands sida från 15 sept 2002.
OPA snodde då röster från bland andra Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Något som dessa partier såg till att ändra på senare – genom att ingå smutsig allians med OPA – en smutsighet ömsesidig. OPA – Omsorgspartiet som får röster fast Socialförvaltningen och äldreomsorgens personal går på knäna! Omsorg var ordet…
Med nöd och näppe sitter kvar, skrev bloggaren! För det börjar faktiskt bli lite ont om röster nu. Gammelsossarna må följa piskan men yngre människor har ofta det goda beteendet att tänka själva. Ifrågasätta, bli arga, vilja se något annat. OCH förstår att partipolitik kan se väldigt annorlunda ut lokalt mot på riksplanet. D v s oppositionspartierna kan mycket väl ha just de förslag och planer som man vill för sin kommun trots att det inte är en idé från Socialdemokraterna. Inser att det går att välja olika färger på röstsedlarna vad gäller riks, landsting och kommun.

Då händer det att de som röstade sosse börjar bli riktigt förbannade när de ser sådant här:

Arvodesfusk, girighet, maktfullkomlighet, härskartekniker, smutskastning och ”avrättning” internt av de som inte passar in.

Kärringar i påsk anklagar  – och tar tillbaka.
Svärtar ner ett socialdemokratiskt parti som faktiskt var väldigt bra en gång här i stan.

Man undrar stilla vad de gamla stötarna tycker? Vore intressant att höra ett uttalande från P-O Nilsson. Men P-O är en klok man som förstår att hålla tand för tunga och reda upp problem internt och inte torgföra stridigheter i media.
Mediakåt får stå för Rosenkvist och hennes kärringar i påsk – Adamsson och Träff, de som startade Arbogasåpan med att avrätta kommunalrådet Agneta Bode.

Kan man hoppas att detta blir en läxa för en-gång-sosse-alltid-sosse? Att se på innehållet i politiken – och då talar bloggaren både om politiska förslag och kompetensen hos de som står på valsedlarna!
Vad är det partiet vill – och är det verkligen trovärdigt att den namngivna personerna på röstsedeln har erfarenhet och kunskap att genomföra detsamma?
Blir det nyval – vilket man kan hoppas – kanske det blir skarpt läge tidigare än 2018.
Tänk själv!

 

Upp till kamp emot kvalen
Sista striden det är,
ty Internationalen
åt alla lycka bär
(Ur Internationalen)

Bloggaren ska också ta kvasten idag! Men bloggaren är faktiskt en ganska snäll påskkärring. Hon gillar bara inte taskigt beteende och ojusta metoder!

Trevlig skärtorsdag och TÄNK SJÄLV!