Feel in the Blogg

”Inte rasist men…”
Bilden säger
”- Alltså, jag är inte rasist… Men…”
”- Nehe, men du säger en hel del rasistiska saker.”

Vad är ”rasistiska saker”, undrar bloggaren?

För nästan exakt två år sedan, 7 januari 2015,  skrev bloggaren till Sveriges då ledande politiker – Fridolin, Kinberg Batra, Löfven och Romson.
Brevet inleddes så här, citat:

”Samarbete i en av de viktigaste frågorna i Sverige – invandringen!  Under presskonferensen efter den s.k. decemberöverenskommelsen talade ni om tre områden som ni gemensamt ville samarbeta kring. Jag saknade ett viktigt område, kanske det viktigaste – invandringspolitiken!”

Och bloggare fortsatte, citat:
”Invandringsfrågan är ett område som så gott som alla svenskar har ett förhållningssätt till. Som demokratiskt land och som föregångare framför många länder anser jag att Sverige ska ta emot så många flyktingar som möjligt – men för att ge de människor vi tar emot en chans till ett bra liv framgent, bostad, utbildning och arbete måste vi begränsa antalet och bli mer restriktiva.
Att lägga fram en ny invandringspolitik blir grannlaga eftersom förslaget måste visa att det gagnar alla parter s.a.s. Dock tror jag att det är nödvändigt framför allt för de nya svenskarnas skull men också för att förinta SD.
Görs ingenting kan vi förvänta oss ännu högre siffror för SD i valet 2018.”

Fick bloggaren något svar?? Vad tror ni??

Inte då! Fega inkompetenta politiker!  Det händer ingenting för ingen vågar utmana den andre och ingen vågar ta i problemen!
Allt medan en person jublar…

Bloggaren är inte helt insatt i samhällsfrågorna och heller ingen politiker men hon vill väl, har ett stort hjärta och kan viss matematik.

Hur mycket några läsare nu än vill få det till så är bloggaren varken främlingsfientlig eller rasist men det måste gå att ta i dessa frågor utan att bli klassad som sådan. Inte vara tyst! Och heller inte klassas som elak idiot!

Det handlar om det här: Pengar!

Hur väl man än vill så finns det en kassa.
Man ger ut pengar…
…och det måste komma pengar tillbaka.

D v s det finns ingen ”pojke med guldbyxor”. Kassan är inte outtömlig – den måste fyllas på. Alla måste bidra.
Enkel matematik. 

        och       

Sverige är ett land med begränsade resurser som alla andra länder. Vi är också ett land med massor av goda människor som på olika sätt på frivillig väg bidrar där resurserna inte räcker till.
Men det finns en gräns. Vi måste alla bidra efter förmåga om vi ska kunna ta hand om alla som finns i vårt land på ett bra sätt.
Så gäller i alla sammanhang. Ta t e x familjer – föräldrar försörjer men barnen får ”betala hemma” när de så småningom får inkomst. För att hjälpas åt – för att förhindra att man inte en dag står där bankrutt.

Motprestation kan man kalla det. När människor kommer till vårt land ska de tas emot och hjälpas på olika sätt – självklart. När de väl kan måste de sen börja bidra. Först lära sig det svenska språket och sen ges utbildning och/eller arbete. Vi ska alla hjälpas åt, måste hjälpas åt – för att få det hela att gå runt.
Det är inte fult att prata om det här! Ju mer vi pratar, diskuterar och sätter press på politikerna ju mindre glädje för SD – sprunget ur verklig rasism! ”Sverigedemokraterna 30-november 1991. Manifestationen urartade i kravaller och polisen hade stora problem.”
Ur tidningen Expo. Se HÄR .

I en blogg tidigare skrev bloggaren om oron inför alla ensamkommande flyktingbarn (läs: unga män). Vad händer med alla dessa pojkar utan anhöriga som lär dem rätt och fel?
Har de tur träffar de rätt personer men risken är stor att hamna i mindre bra gäng. Gäng utan samhällsförankring och utan vuxenstöd från t ex föräldrar.
Rosengård, Malmö 2016: Nordstan, Göteborg 2017:

För att invandrare till vårt land ska få bra liv måste ekvationen gå ihop. För att samtliga som lever i vårt land ska få bra liv måste vi alla hjälpas åt!

Det är faktiskt ganska enkelt och att lova för mycket är inte bra.
 Bloggaren som tycker om katter kommer osökt in på s k kattsamlare. Ofta kattälskare som tar emot än den ena, än den andra katten till sitt hem. Till slut går det överstyr.  En del katter mår väldigt dåligt, en del blir förvildade och andra söker sig därifrån – till grannskapet för att tigga mat och kärlek. Tyvärr vet vi som stödjer katthem vad en allmänhet tycker om förvildade katter.

Att samla katter i all välmening påminner om att samla nödställda människor i vårt land. Vi måste ha kapacitet till det – resurser, pengar – annars går det överstyr hur stort och varmt hjärtat än är.

Och att vägra prata om problem löser inget!
Att låtsas som om problem inte finns är lika dåligt!  Och att alltid kommentera med ”- Är du rasist?” – är bara dumt.
Som på bilden här – att få det till att invandrare utpekas som ”syndabockar” när det handlar om matematik, pengaflöde och att bidra gemensamt – känns sorgligt.

 Det bloggaren oroade sig för i brevet för två år sen är nu på väg att hända.
Serietecknaren Bard i förra söndagens DN. Jimmie Åkesson (SD) och Anna Kinberg Batra (M) i het omfamning samtidigt som Jimmie försöker locka sig till Annie Lööf (L).

 

”Förhandla med SD” – urdåligt!

Det är inte Jimmie Åkesson som ska diktera villkoren! Det här är viktiga frågor för samtliga partier och övriga partier skulle ha tagit i frågan om invandringspolitiken för länge sedan!
Ha invandringsfrågorna högt upp på agendan och nonchalera SD! Om inte detta görs kommer SD att få höga röstsiffror 2018 och i en demokrati kan man inte utesluta ett parti som kan komma att bli det största i nästa val. Skrämmande och mycket sorgligt – ett kvitto på fega inkompetenta politiker!

Och en antiklimax –  ju mer de självutnämnda ”antirasisterna” fortsätter att ignorera dessa frågor och stigmatisera de som vill diskutera – ju säkrare seger för Jimmie Åkesson i valet 2018!
Och desto närmare kommer vi Trump-land! (DN i söndags, 22 januari 2017)

Dessa sorgliga fakta tenderar också att sätta folk mot folk, vänner mot vänner, grannar mot grannar, till och med släktingar mot släktingar.
När det förmodligen faktiskt är så att de flesta människor är goda, tycker ungefär samma sak och bara vill få till en fungerande verklighet.

Buuu samtliga politiker! Det är så här man får till osämja mellan folk, bråk och stridigheter!

Brevet som bloggaren skrev till politikerna för två år sedan avslutades med:

”Med hopp om en bättre, humanare och kärleksfullare framtid!”

Brevet fick aldrig något svar…

Enkel matematik!
För att ge – måste det komma in!