Feel in the Blogg

Ljuset kommer tidigt i midsommartid. Natt och mörker finns knappast inte alls.
Trots detta ljuvliga, ljusa blir bloggaren lite dunkel till sinnet denna sommarmorgon.

När man är ung är det mesta ljust och öppet. Du tror att du är odödlig. Livet leker och man har hur mycket tid i världen som helst, tycker man.
 Med åren förändras detta tankesätt. Man får sina smällar, blir lite tilltygad av livet –
och får uppleva sorger och mindre ljusa dagar.
Föräldrarna går ur tiden, arbetskollegor faller ifrån men också nära vänner och jämnåriga. Man upptäcker att livet faktiskt inte är oändligt – det har ett slut.

Men vad vill bloggaren då säga med allt detta dystra? Lägga sordin på dina sommarrusiga känslor? Hindra dig från glädjeskuttet i sommarhagen? Dra ner rullgardinen för solen, ljuset och värmen?

Nej, inte alls!  Istället – öppna alla dörrar mot ljuset!
Här texten till Rune Lindströms ”Visa i midsommartid” från 1946:

Du lindar av olvon en midsommarkrans
och hänger den om ditt hår.
Du skrattar åt mångubbens benvita glans,
som högt över tallen står.
I natt skall du dansa vid Svartrama tjärn
i långdans, i språngdans på glödande järn.
I natt är du bjuden av dimman till dans,
där Ull-Stina, Kull-Lina går.

Nu tager du månen från Blåbergets kam
att ge dig en glorias sken.
Och ynglet som avlas i gölarnas slam
blir fålar på flygande ben.
Nu far du till Mosslinda, Mosslunda mor,
där Ull-Stina, Kull-Lina, Gull-Fina bor.
I natt skall du somna vid Svartrama damm
där natten och mossan är len.

HÄR kan du lyssna på First Aid Kit som sjunger visan.

Nej, bloggaren vill istället att du ska tänka på att TA TILLVARA TIDEN! När du nu vet att skuggorna kommer, mörkret tätnar och dagarna blir kortare, allt har ett slut – LEV!
 LEV medan tid är! NJUT av dagarna! Vantrivs du på jobbet? Tröttnat på lägenheten du bor i? Kanske du lever i ett trist eller rentav destruktivt förhållande – BRYT UPP! KASTA LOSS!

Låt inte en enda av dina uträknade dagar gå till spillo om du bara själv kan påverka det!

 Det enda vi riktigt säkert vet om våra liv det är att det kommer att ta slut.
Lev varje dag som om det var den sista – för så kan det ju faktiskt vara.
Unna dig! Skratta! Kramas och älska! Glöm oförrätter, strunta i skvaller och elakt förtal, skippa dom där surkartarna som bara vill göra livet så tråkigt som möjligt och –

LEV – LYCKLIGT!

Som Vilda Wilma kanske!?  Ett enkelt och gott liv – på katters vis! 

Avslutningsvis psalm 200, skriven 1653:

1.
I denna ljuva sommartid
Gå ut, min själ, och gläd dig vid
Den store Gudens gåvor.
Se, hur i prydning jorden står,
Se, hur för dig och mig hon får
Så underbara håvor.

2.
Av rika löv är grenen full,
Och jorden täckt sin svarta mull
Med sköna gröna kläder.
De fagra blommors myckenhet
Med större prakt och härlighet
Än Salomos dig gläder.

HÄR kan du lyssna på när Olof Andersson sjunger psalmen.

En riktigt skön midsommar önskar bloggaren dig som läser! Njut och glöm bekymren. Gör varje dag  till en fest och glöm aldrig att LEVA medan tid är.