Feel in the Blogg

+ Idag blir det två bloggar i en, kanske man kan säga. Men dom hör ihop – väldigt mycket ihop.

Den ena kom först till blogggaren – och sen kom den andra – men nummer två publiceras som nummer ett… Svårt att hänga med? Det ger sig!

Bloggaren kom plötsligt att tänka på sin mamma. Det är väl i och för sig inte speciellt märkligt eftersom mamman var och fortfarande är – väldigt älskad, och saknad.
Men bloggaren kom att tänka på mamman ur ett feministiskt perspektiv. Så här:

Vad blev det av den där lilla tjejen från Regna socken, långt ute på landet i norra Östergötland? Hur gick hennes tankar – och hur kunde tankarna och drömmarna bli verklighet för en liten tös född på 1920-talet i Sverige? Fanns det tankar om att hon skulle bli ”hemmaflicka” och ta hand om sina föräldrar den dagen de inte orkade längre? För någon bror hade hon inte och kvinnor kunde inte ta över lantbruk på den tiden…
Hon tänkte och hon drömde och hon vågade! För en dag efter att ha arbetat några år i Perssons affär, den enda affären i byn, löste hon en enkel biljett till Undersåker i Jämtland. En resa på nästan 70 mil hemifrån.
Hon vågade leva sin dröm! Undersåker byttes så småningom mot Eskilstuna och Västerås där hon jobbade i affär och på kontor och senare avancerade.
Den unga kvinnan var mycket omtyckt och hon berättade en gång att i Undersåker hade hon tre (3!) julgranar att välja på den julen. Alla ville se till att den glada flickan söderifrån fick en underbar jul.

Hur gick det sen? Flicka möter pojke – som ju så ofta sker. Kärlek uppstod och den unga nygifta kvinnan hamnade i Arboga där maken fått jobb.
Och med kärlek följer lika ofta barn. Den unga kvinnan, numera hemmafru, fick en dotter. Bloggaren kom till världen och ett par år senare föddes ett gossebarn.

Allt det där är välbekant för bloggaren men de nya tankar som plötsligt dök upp var: – Hur gick det för den glada, duktiga flickan från Regna som så modigt sökte sig ut i världen? Som gjorde verklighet av sina drömmar, blev så omtyckt, fick många nya vänner och blev en kraft som många företag ville anställa?

Hur kändes det för en så positiv och glad ung kvinna att plötsligt bli ”instängd hemma”, i en ny stad utan jobb och utan vänner? Hon älskade självklart sin man och sina barn. Tyckte om att pyssla där hemma, sköta hushållet, dona i trädgården – men hur gick det med drömmarna?

Blev livet som den lilla flickan från Regna i Östergötland hade hoppats på? Var det så konstigt att hon stundom blev lite ”svag i nerverna” och grät under äppelträdet på gården?

Mamma läste vidare sen på ”gamla dar” och hon älskade att gå i skolan. Hon fick jobb igen, även det på gamla dar, som vakt och receptionist på ett stort företag i Arboga. Man kan nog säga att mamman tog igen lite då.

Mamma! Bloggaren tänker på hennes liv. På hennes intressen, hennes förmågor, hennes positiva och milda sätt som gav henne vänner både bland människor och djur.
Blev hon nöjd med sitt liv? Skulle hon ha velat något annat? Togs den hon var tillvara på bästa sätt? Den där glada flickan från Regna socken i Östergötland…

Generationsselfie – EU-valet 2014. Märkt av sjukdom ville mamman ändå absolut rösta i valet.
Och här – sista gången bloggaren fick lussa för mamman. Blind sitter hon där och ler. Mindre än ett halvår senare är hon borta. Den glada flickan från Regna socken i Östergötland.

 Allt det där tänker bloggaren på. Hur det blev – hur det blir. Hur historien kan upprepa sig eller inte. För henne själv.

Här kommer nästa berättelse – om ”Det dumma jaget och den kloka hjärnan”.

Bloggaren själv – dotter till mamman. En liten flicka –  – växer upp med tankar och drömmar.  Blev det som hon hade tänkt? Lever hon det liv hon drömde om? Vad hade hon egentligen för drömmar och är det kanske så att de har förändrats över tid?

Skolan blev en mardröm trots att hon var intresserad och duktig. Som mobbad törs man till sist inte säga ett ord i klassrummet. Men hon studerade vidare, fick jobb och avancerade.

Hon träffade mannen i sitt liv men blev inte hemmafru utan kombinerade barnafödande med jobb. En omöjlig ekvation som till slut inte gick ihop.   Den älskade mannen lämnade henne för en annan.

Hur gick det sen då? En svår tid. Många sorger och hon började förstå det där med att gråta under äppelträdet som hennes mamma hade gjort ibland.

Men livet har en förmåga att gå vidare – oavsett hur tufft det är. Det kom fler Luciadagar som fick firas utan de älskade föräldrarna. Det kom kraft tillbaka, det kom nytänkande.  Det kom en ring på fingret från barnen istället för vigselringen och hon kunde till och med fira sin nyfunna frihet.

Den kom en annan man in i hennes liv, en som vände upp och ner på allt.

Det visade sig att det fanns glädje och lycka igen.

MEN – inte bara glädje och lycka för evigt – för sådant är inte livet. Det kom upp nya sorger, nya problem, ny oro. Det kom svackor och dalgångar och mörker – igen.

 Det visade sig också att med utbrändhet som ”merit” kvalificerar man sig snabbare för de där svarta stunderna i livet. Hjärnspökena dyker upp!  Obefogade orostankar mal nätterna igenom och ger en ingen ro!

Bloggaren har varit med om det förr, många gånger – och nu igen. Vad gör man? Vad kan man göra??

En morgon efter en natt när det hade malts alldeles särskilt illa och mycket – med helt frånvarande sömn – hände något! Hjärnan tog över! Den goda hjärna tog över från det dumma jaget! D.v.s. bloggaren slutade oroa sig och våndas – för den goda hjärnan hade bestämt att ”- NU FÅR DET VARA NOG! Nu går det inte längre. Den där korkade bruden kör helt slut på sig – så nu går jag in och tar över! ”

Sagt och gjort! Bloggaren kunde inget annat göra än att lyda!

Och det var då hon kom på det! Den rätta taktiken! ATT LYSSNA PÅ KROPPENS SIGNALER!  Kör iväg dom där idiotiska hjärnspökena och följ den kloka hjärnan istället för det korkade jaget!

Låter det förvirrat? Det är det säkert också. Huvudsaken är att bloggaren åter kommit på banan. Att hjärnan åter gått in och sagt ifrån – något som har hänt ett antal gånger, det måste bloggaren erkänna…

Sen hoppas bloggaren förstås kunna fatta lite snabbare nästa gång vad som pågår inombords och därmed se till att stoppa i tid. Men optimist som hon är så tror hon stenhårt på att det blir så!

Sen hoppas bloggaren också att denna historia – eller båda två förstås – kan ge er som läser någonting.  Tänka till, stanna upp, förändra lite. ”Hur blev det? Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi?”
Vill jag ha det som jag har det? Vill jag något annat? LEVA LIVET lite mera – och må bra, bättre, bäst!

På banan igen!!

Slutligen lite vinter, lite jul, lite galen kisse! Kärleksörten blommar på trappan och en liten pensé trotsar Kung Bore! Åsså Vilda Wilma som ska vara med och slå in julklappar! Här sitter hon bara helt lugnt på en kartongpåse på golvet. Men snart ska hon upp och riva bland papper och snören på bordet! Välta en hyacint och sen jaga tejprullen ner inunder bordet!  😀

Var rädda om er och om varandra – och glöm inte något väldigt viktigt: VAR SNÄLL MOT DIG SJÄLV! DET ÄR DU VÄRD!

Bloggen idag tillägnas den glada flickan från Regna socken…