Feel in the Blogg

Vad fattas här i detta permafrosthål!!
Jo, ett sådant här:

För alla frusna själar med permafrost! En möjlighet att tina upp! Ett varmt klappande hjärta!

Har du tänkt på hur lätt livet känns när allt går bra? När du är frisk, känner dig pigg, när du har härliga, roliga dagar och inte ett bekymmer i världen! Visst är det underbart! Allt är bara ”Happy days” liksom!!
Det är nästan så bra och härligt att du inte ens tänker på hur bra och härligt du har det…

förrän de dåliga dagarna dyker upp… Dagarna som slår knut på varandra och bara är isande kyla…

 När det känns som just du och din tillvaro är utvald att må riktigt, riktigt dåligt! När hela ditt jag fryser till is och du kryper ihop därinne i det frusna, kalla. Det spelar liksom ingen roll hur du vrider och vänder på dig själv eller på dina problem – det blir bara värre.
Mer fruset och mer isande kallt.

Det spelar ingen roll om du själv varit ett person med stort, varmt hjärta! Hamnar du under isen så är det andras värmande hjärtan som du behöver nu!

Och finns dom där?? De värmande hjärtana – eller märker du bara svarta hål.

Och hur tar du själv hand om de människor som bryr sig om dig? Inte bara när det är dagar av guld utan när den där iskylan sveper över de där människorna.
Kan du hantera den riktiga, viktiga vänskapen?  Som Muhammad Ali beskriver det: ”Vänskap är det svåraste i världen att förklara. Det är inget du kan lära dig i skolan. Men har du inte lärt dig meningen med vänskap så har du faktiskt inte lärt dig någonting alls.” 

Så har du en riktig vän – en som plötsligt bara vill kolla att du är okey, en som bryr sig – var rädd om den!!
Sådana vänner är svåra att hitta…

Eller tar du dina vänner för givet!?

 Några som oftast riskerar att tas för givet är den närmaste familjen – de som borde uppskattas mest. De som alltid finns där för dig oavsett glädje eller sorg.

Föräldrar – barn… Föräldrar älskar sina barn villkorslöst! För den skull ska de inte tas för givet!

Barn – föräldrar…
Föräldrar älskar sina barn utan förbehåll – det är bara ren kärlek. Var rädd om den kärleken! För det kommer en dag när stolen där hemma står tom och föräldrarna är borta för alltid…

Att ta sina familj – sina föräldrar, sina barn, sina syskon för givet är hårt och definitivt inte bra. Men frågan är om inte äkta vänskap utan familjeband som naturligt knyter samman ändå är den största gåvan. De där oväntade banden – utan förankring i släktskap. Dom där vännerna, dom där nära dig som accepterar dig precis som du är, som skulle göra allt för dig.  Dom som inte är familjen men som ändå alltid finns där för dig.

Sant…

Ta aldrig dessa människor för givet! Dom bryr sig om DIG utan familj- eller släktband. Dom tycker bara om dig av fri vilja! Vill göra det bästa för dig oavsett!
Svik inte dessa människor. Ta dom aldrig för givet! De är de där unika diamanterna du någon sällsynt gång kan hitta i grushögen! Slarva inte bort dom! VAR RÄDD OM DOM!

Så när de frusna stunderna kommer.  Ta hand om varandra! Visa kärlek, omsorg och omtanke när den som allra mest behövs.

Och den där känslan med någon man älskar. Var rädd om den!

”Det är lätt att ta av sig kläderna och ha sex. Människor gör det hela tiden.
Men att öppna upp sin själ för någon, låta någon komma in till sitt innersta, till sina tankar, sina rädslor, sin framtid, sitt hopp och sina drömmar
– det är att vara naken.”

Så TA ALDRIG NÅGONTING FÖR GIVET!  Lev inte ditt liv själviskt och trångsynt! Nyp dig själv i armen då och då och tänk på hur lyckligt lottad du är! Du har familj! Du har vänner! Du har människor som bryr sig om dig! Tänk på det, uppskatta det och visa det för dessa människor! Visa att du har ett varmt klappande hjärta!

Låt värmen och kärleken flöda! Omtanke och vänlighet kostar ingenting! Slösa med sådant!

Bry dig!

Låt inte tankar och löften bara bli till läpparnas bekännelse. Var rädd om dom som vill dig bäst och mest!

Och när det är som svårast för någon. Visa din omtanke och din kärlek lite försiktigt. Visa den – men vänta in. Låt det smälta in och läka till bättre dagar…

Bloggaren bryr sig och bloggaren har människor som bryr sig om henne. Men ibland känns det inte så. Ibland känns tomheten och saknaden stor. Iskylan sveper hårt omkring en och man bara önskar att någon ville blåsa lite varm kärlek på en.

”En läkare sa en gång: -Den bästa medicinen för människor är kärlek. Någon frågade: – Men om det inte fungerar? Läkaren log och svarade: – Öka dosen.”

Var rädda om varandra och om er själva! Visa kärlek! Visa uppskattning! Visa att ni bryr er om varandra – såväl i goda som i svåra stunder och allra helst då. Då behöver ni/vi/du/jag det mest.
Bloggaren vill sända en extra varm omtankeskram här och nu till sina barn, till HONOM, till sina syskon med familjer (en biologisk och en självvald) och till vännerna – ni som faktiskt betyder ALLT! – TACK för att ni finns och jag hoppas att ni vet och känner hur mycket jag bryr sig om er.

Se den här filmen om att aldrig ta någon eller något för givet!