Feel in the Blogg

Imorgon lördag den 17 mars är det 10 år sedan livet avslutades brutalt för dessa två små barn. På lördag är det 10 år sedan Max och Saga mördades i sitt hem i Arboga.

10 år. Ofattbart. Är det så länge sen? Bloggaren minns dagen som igår. Hon hörde på radion att det varit ett överfall i Arboga. Att två små barn mördats och att deras mamma var mycket svårt skadad. Det var osäkert om hon skulle överleva.

Bloggaren visste adressen men inte vilka det gällde. Hon hade två vita tulpaner och ett ljus med sig när hon gick till Verktygsgatan. Platsen var avspärrad men hon frågade polisen om hon fick tända ljuset och lägga blommorna på platsen. Det fick hon.

Så småningom kom fler människor med fler ljus och blommor. På hemväg fick bloggaren ett telefonsamtal från sin äldste son. Han berättade förskräckt vem mamman var. Det var Emma Jangestig, en skolkamrat till sonen. Det var hennes barn som mördats – Max 3, nästan 4 år och Saga som skulle fylla 2 år i maj. Det var oklart om Emma skulle överleva.

Bloggaren var chockad.

Men Emma överlevde. Svårt skadad tog hon sig tillbaka till livet med den svåra uppgiften att försöka förstå att hennes älskade barn inte längre levde.

Bloggaren tänkte mycket på Max och Saga men också på deras föräldrar. Hon startade en insamling och hon fick företag att skänka möbler och kläder till Emma som inte längre kunde bo kvar i sitt hem. Hemmet var numera en brottsplats och Emma skulle förmodligen heller aldrig ha valt att stanna kvar i ett hus där hennes barn blivit mördade. Även en insamling till barnens far gjordes. Människor över hela Sverige, även utomlands, kände med barnen och deras närmaste och ville bidra.

Bloggaren följde förhandlingar på plats i tingsrätten i Köping. Det var det sista brottmålet som hölls i tingsrätten där.  Verksamheten flyttades till Västerås där också målet avslutades och domen föll.

Det var ruskigt att lyssna till den så kallade ”tyskan” och att se hennes totala iskyla men även hennes nonchalans. Christine Schürrer dömdes så småningom för dubbelmord och mordförsök till livstids fängelse och livstids utvisning. Hon avtjänar sitt straff i Tyskland.

Många är promenaderna som bloggaren gjort till de små barnens grav. Många bloggar har det blivit. Ibland som små sagor nästan – när bloggaren vandrat runt i stillheten på kyrkogården och plötsligt tyckts sig höra två små barn leka där…
Vill ni läsa så sök på barnens namn i sökrutan uppe till höger.

Graven innan stenen fanns på plats.

Och senare när den vackra gravstenen kommit.

Om våren… När de två barnen har sina födelsedagar…
I sommartid… När hösten är på väg… Och när frosten tagit greppet.

När vintern kommit.

Alla vackra blommor. 
Allt kärleksfullt pynt.

 Imorgon är det 10 år sedan dessa små barn blev änglabarn.

Bloggarens tankar går till mamma Emma och till pappa Nicklas – men självklart till alla andra anhöriga. Imorgon kan den som vill delta i gemenskapen med dem. Emma skriver så här på sin Facebooksida:

”Den 17 Mars är det 10år sen våra änglar togs ifrån oss.
Vi kommer att uppmärksamma detta genom att träffas på mekens fotbollsplan kl 19.00.

Vi kommer att sända upp rislyktor precis på klockslaget 19.07 för att hedra deras sista minuter i livet.
Då det tyvärr gått hela 10år nu så ville jag göra denna stund ännu mer magisk än den tidigare vart.
Jag kommer därför köpa in lite extra risballonger, tända lite mer machaller och möjligtvis kommer det att spelas någon musik i bakgrunden.

Vill du dela denna stund med mig? För att minnas mina änglar, el kanske för att minnas någon du själv saknar mycket. Oavsett anledning du väljer att delta så är du varmt välkommen!
Kom tomhänt och bara dela stunden med oss, el ta med en egen rislykta.

Varför gör jag detta?
I den svåra stund, är det inte skönare att sitta hemma?
Nej, jag behöver dela den här stunden med er alla.
Jag har lärt mig-ensam är inte stark-Men, tillsammans är vi sjukt starka!
Jag vill tacka alla där ute för ert stöd genom alla år som gått. Utan er alla hade jag inte vart där jag är idag.

För Max och Saga.”

Bloggaren kommer att delta – om hon inte har möjlighet på plats – så i tanken.

Vila i frid små änglabarn. Nej förresten, lek och stoja uppe i himlen! Titta med glädje ner till alla som vill skänka er tankar och omsorg imorgon.
Viska kärleksfullt i mamma Emmas öra, torka pappa Nicklas tårar och ge en varm kram till Togge. Var riktigt nära mormor och morfar, farmor och farfar och alla andra av släkt och vänner som sörjer och saknar er.
Vi är nära er – Max och Saga.