Det var en gång en kille som hette
Kåre…
Den killen blev min första riktiga kärlek.
Jag var 15 och han ett par år äldre. Han var snygg, tuff och blev kär i mig. Jag var blyg och rädd och visste inte riktigt hur jag skulle ställa mig till alltihop.
En tjejkompis sa: ”– Klart du ska vara ihop med honom – han har ju jättesnygg kropp!”
Jag kan ju säga att dom orden gjorde mig varken säkrare eller mindre blyg!
Kåres mamma var jätteglad när vi blev tillsammans och pratade till och med om förlovning. Gissa om jag blev ännu mer blyg och osäker!
Vi gick hem till hans föräldrar som bodde på
Kungsgården nere vid ån i Arboga.
– Spring och köp bakelser, sa Kåres mamma. Kåre kom tillbaka tomhänt eftersom Centrum hade stängt. Det blev smörgåsrån med ost istället och jag tror det var första gången jag åt det.
Vi bytte ringar, Kåre och jag. Inte riktiga ringar utan sådana där enkla i silver som man skulle ge varandra när man ”blev ihop”. Jag minns att Kåre hade så grova fingrar att han fick ha min ring på lillfingret.
Min bror retade mig lite för Kåre. Sa saker som ”Kåre med håre'”. Och talade om att namnet Kåre betydde ”den krushårige” – vilket han tyckte stämde bra in på Kåre. Så Mats kallade honom ”Krushåret” – fast på ett snällt sätt.
Och det krusiga håret gick igen i den låt som för evigt är förknippat med den sommaren för länge sen och med Kåre –
Mungo Jerry!
För krushårig var också han – Mungo Jerry. Och det här är låten med just Mungo Jerry som alltid får mig att tänka på Kåre:
”Chh chh-chh, uh, chh chh-chh, uh
Chh chh-chh, uh, chh chh-chh, uh
Chh chh-chh, uh, chh chh-chh, uh
Chh chh-chh, uh, chh chh-chh, uh
Chh chh-chh, uh, chh chh-chh, uh
Chh chh-chh, uh, chh chh-chh…
In the summertime when the weather is high
You can stretch right up and touch the sky
When the weather’s fine
You got women, you got women on your mind
Have a drink, have a drive
Go out and see what you can find
If her daddy’s rich take her out for a meal
If her daddy’s poor just do what you feel
Speed along the lane
Do a turn or return the twenty-five
When the sun goes down
You can make it, make it good and really fine…”
Kåre hade körkort och bil. En sån här modell, tror jag:
Eller var det kanske en sån här…
Den var i alla fall brun och en gång när Kåre skjutsade hem mig till
Borgaregatan så kokade bilen och när Kåre skruvade upp locket till kylaren så sprutade vattnet rakt upp!
Kåre hette Gullichen i efternamn och det var viktigt med stavningen. Ett norskt namn för pappa Arvid kom från Norge.
Min pappa kallade Kåre för ”Gulaschbaronen” – på grund av efternamnet. Fast på ett snällt sätt.
Bilderna på Kåre och mig stämmer inte med den tidpunkt jag berättar om. Bilden från midsommar i Rättvik är tagen några år senare och som synes är jag mindre blyg och rädd nu…
Det blev aldrig Kåre och jag – på riktigt – och idag tar jag farväl av min första riktiga kärlek. Kåre är död och på hans begravning får jag ge honom en sista ros.
Jag tänker på honom. Kan se hans glada pliriga ögon framför mig. Kåre var så snäll och jag hade önskat att han fått leva längre och lyckligare. Jag tänker på hans mor och far som redan har gått före. Jag tänker på livet och på den där sommaren. Hur enkelt och oskyldigt allt var då. Och jag tänker på den här melodin.”Summertime and the livin is easy” – den tiden, den sommaren, så lätt och enkelt allt var.
Och hur livet kan ta olika vändningar. ”One of these mornings you’re gonna rise up singing and you’ll spread your wings and you’ll take to the sky
– but till that morning there ain’t noting can harm you with daddy and mammy standin’ by…”
Nej, den tiden för länge sen var enkel och lätt. Det var tryggt att leva med mamma och pappa ”standing by”. Sådant tänker jag på när jag idag går på Kåres begravning…
Summertime, and the livin’ is easy
Fish are jumpin’ and the cotton is high
Oh, your daddy’s rich and your ma is good-lookin’
So hush, little baby, don’t you cry
One of these mornings you’re gonna rise up singing
And you’ll spread your wings and you’ll take to the sky
But till that morning, there ain’t nothin’ can harm you
With daddy and mammy standin’ by
…”So hush, little baby, don’t you cry…”
Senaste kommentarer