Feel in the Blogg

Jag bor så fint och har det så bra.

Ändå rasar jag ner i svårmod emellanåt.  Det är, som jag tidigare berättat om, sviter av utmattningssyndrom som jag aldrig blir helt frisk ifrån.

 Men naturen och att promenera – ensam och gärna tidigt på morgonen – gör mig gott.

Här följer lite bilder från en lördagsmorgon för en tid sen och från söndagsmorgonen idag. Från Glasblåsargården på Östra Nygatan i Arboga och runt om Arbogaån.   Njut – det gör jag. Både när jag vandrar, när jag fotograferar och när jag ser bilderna efteråt.

Den äldsta av Arbogas tre järnvägsstationer på Köpingsvägen står i brand! I brand av den uppgående solen.

Lördagspromenaden för någon vecka sedan gav följande bilder: Från gång- och cykelbron vid Åberget. Åt öster och åt väster från bron.

 Södra Åpromenaden intill ån.

Två ensamma soffor…

Över Herrgårdsbron.
Åt väster.
Och mot öst:
Så vackert vid ån.

Sen Östra Nygatan hem igen den lördagsmorgonen.

Naturen och himlen är som ständigt skiftande konstverk. Så oavsett om du tar samma promenad – som jag gjorde imorse – så blir det aldrig riktigt samma upplevelser. Ständigt nya skiftningar beroende på väder, årstid och tid på dygnet.

Där uppe ligger mitt hem ihop med de övriga husen på Östra Nygatan. Och här en nyare vy sen några år – med matkedjan Netto i huset till höger. Gömd bakom ligger det som är kvar av Arbogas järnvägsstation nr 2!

En bild på trist verkstadsmiljö kan bli så här fin med lite morgonsol:

Norra Ågatan vid ån. Så vackert med morgonsolens strålar! Det blev många bilder här… 🙂

Över cykelbron vid Åberget igen! Så vackert! 

Sen vidare utefter ån på den södra sidan. Norsbåtarna med sina håvar är ilagda! Jag har hört måsarnas skri men inte sett att det håvats efter nors ännu.

Träden är vackra trots att de är nakna. Men titta där! Vad är det där för rött på stammen!

En fin, röd fågelholk! Undrar vem som tänker flytta in där nu i vår!?

Perfekt boende med sjöutsikt!
I alla fall utsikt över ån.

Över ån via Herrgårdsbron!

Sen den nya fina promenadvägen invid hamnen.

Snart hemma…

Utsikten åt andra hållet:

Sturegatan upp mot Glasblåsargården och tullstugan!

 Dagens promenad avslutad!

SÅ gott med kaffe när man kommer hem!
Ägg blev det också! Perfekt löskokt precis som jag vill ha det!

MEN – lite ilska nu också!  Över rivningsivern som pågick speciellt mycket för 50-60 år sedan!
Ronny Hård, konstnär boende i Staffanstorp i Skåne,  men bördig från Arboga – berättade att han har bott i detta hus: (Foto: Arboga Museum).
Han påstod att det var i närhet av där jag bor nu! Jag blev stum. Jag kände inte igen mig! Sen såg jag huset som skymtar till vänster och trädet – det trädet kommer jag ihåg! I det klättrade vår katt Sippan upp i så högt att brandkåren fick hämta ner honom via stege! Men husen till höger känner jag inte igen…

 Ronny berättar vidare att han bodde i huset till vänster fram till 1960 och att husen revs 1966-67. Så sorgligt!! Dessa trähus (markerade med svarta pilar) är borta! Kvar finns bara den s k Veterinärsvillan (röd pil).
(Detta foto är också från Arboga Museum.)

1950-talet. Och 2019:

Förr:

Hörnet Vikingagatan-Nygatan –
(numera Norra Vikingagatan-Östra Nygatan).

Nu:

Varför kunde inte gamla fina hus bevaras! Så dumt att förstöra. Se här – Stora Nygatan i Arboga runt år 1900:  Det fina järnvägshotellet innanför staketet till vänster är borta sen länge… Det som finns kvar är mitt hus och tullstugan (röda pilar) – mitt emot:

Och titta man lite närmare på husen till höger: Så kan man konstatera detta: De svarta pilarna är de hus som är rivna. Rödmarkerad pil visar mitt hus – Glasblåsargården som finns kvar.

Den lilla tullstugan byggd i slutet av 1600-talet – i högra hörnet här:  Ett hus som överlevt flera hundra år… Som i den galna rivnings/nybyggareran på 1950-talet – då man saknade respekt och moral – stympades till kiosk – som sedan fick förfalla… Helt sjukt att Arboga kommun gick med på att förstöra ett så gammalt kulturhistoriskt värdefullt hus!

Sån tur då att personer som jag finns! Och personer som Gustav Öberg! Som tror på att bevara och återställa! Som vågar och törs!

I juni förra året sålde jag tullstugan via Roland Sjölins firma  – till Gustav med familj.

Gustav började direkt!

Och nu ser det ut så här!!

Ge inte upp det du tror på! Bestäm dig att tänka och vara så här:

”There will always be people telling you: You can´t!
Look them in the eyes and say: Watch me!!”

Slutpromenerat för idag!

Take it esay! Fast inte för easy nu bara! Leva livet gäller ju!!

Ps!  Ny krönika hade jag den gångna veckan också i Magazin24! Läs den HÄR om ni vill! ”Den enda sanna glädjen…” är rubriken.Ds